Inte lätt att vara blond... del 3

Det börjar bli varmt i lägenheten. Inser att det skulle vara bra att öppna tonåringens fönster, så vi kan få lite korsdrag.

Jag lämnar hallen och går in i vardagsrummet. Väl där ser jag att saften står framme. Så jag tar saften och går till köket och sätter den i kylen. Tar ett glas vatten och går och sätter mig vid datorn igen. Får den där känslan av att jag glömt något.

Börjar misstänka starkt att jag inte tål värme!

Smittar som pesten

Tonåringar är sällan tysta. Och skulle de mot all förmodan vara det. Så är det knappast tyst ändå. Musiken som idag strömmar ut i hallen från hans rum, är lättare att stå ut med än vanligt. Som låten nedan. Mm...han är kär. Och jag börjar undra om det inte smittar av sig. :)

Kärleksförklaringar av stora mått

Tonåringen är kär. Sådär kär så att det inte finns något annat att prata om. L hit och L dit. Men det är sött. För att inte tala om leendet han får, när han svarar i telefon och det är hon. Hur söt som helst. Vi får väl se hur länge det varar denna gången. :)

Han har hållt på att teckna bilder åt henne, varje ledig stund sedan han kom hem från lägret. Sedan kom han på att han kanske borde ge henne blommor.

Vi kom fram till att teckningar håller men blommor vissnar. Så de finaste kärleksförklaringarna kommer i tecknad form.

Fast å andra sidan. så kan ju min åsikt vara lite partisk i just den frågan. ;)

Fly den som kan!

Idag tar lugnet slut. Vildarna kommer hem. Eller nja så farligt är det inte. Men idag är det dags att hämta hem tonåringen och valpen från lägret. För min del hade de gärna fått stanna några dagar till. ;)

Är så otroligt glad över att det gått så bra. Bara ett samtal första natten, men det var iofs rätt väntat. Sedan har jag inte hört ett pip. Fast det är nog bra. Mina öron har fått välbehövlig vila. För något säger mig, att jag kommer få höra så det räcker och blir över... om alla tjejer!!!

Turister på Ölandsbron

Kan återigen konstatera. Jag förstår inte att det ska vara så svårt för turister att köra på Ölandsbron. Igår var det återigen en idiot som tog två filer för att han var rädd för räcket. Jag lovar...pröva så märker ni, räcket bits inte! ;)

Anyhows...Det blev en superhärlig dag i solen igår. Fick en hel del shopping gjord med S. Hittade ett par kjolar. Så nu äntligen kan jag ha kjolar på mig som inte är för stora. Nice! Lite svårt att smälta bara att jag är nere på stl 36. Men nu slipper jag gå och hålla i dem. ;)
Att vi sedan fick vända när vi nästan var hemma, för att vi glömde köpa det vi skulle ha till N är petitesser.
Sedan en massa prat och skratt i solen med S och N, som avslutades med grillning.

Skulle egentligen träffat J och K på kvällen, men min ork tog slut. Maybe next week?

Någon limmar på mig?

Hörde hur det ringde på dörren när jag stod i duschen i morse. Jag svor lite för mig själv över lagen om alltings jävlighet, och fortsatte duscha. Nej, jag kliver inte ur duschen bara för att det ringer på dörren. Jag hör hur någon slänger in något i brevinkastet. Tänker inte så mycket mer på det.

Senare när jag kommer förbi ytterdörren så ser jag att jag fått en förpackning innehållande superlim. Thats it! Ingen lapp, ingen förklaring. Ingen har heller ringt och förklarat.

Jag har ingen aning om varför eller från vem. Jag antar att det återstår att se. Jag antar att de vill att jag ska limma. Går det att limma ihop sitt eget hjärta!?

Ut i solen

Så nu var det äntligen färdigstädat här hemma. Inte det minsta roligt att städa i den här värmen. Men dock så enormt tacksamt nu när jag är själv hemma. Det får vara fint och rent i några dagar. Härligt!

Nu är det dags att gör sig i ordning. Idag blir en dag i solen i S trevliga sällskap. Bäst att packa med lite prylar för bad. Man vet aldrig vad som väntar.

Fortfarande inte ett ljud från tonåringen. Så glad att det fungerar. Skönt!