Men lika härligt som det varit så har det även varit slitigt. Trots skolavslutning så fanns det en sista uppgift som skulle göras klart för att lämnas in i morgon.
Så med färgpennor och tipp-ex har tonåringen suttit i måååånga timmar och verkligen kämpat för att få det klart. Och det har varit alltifrån lätt.
Koncentrationen har ständigt trytit.
Vid ett tillfälle så sa han själv - kan jag få gå ut och springa lite, jag kan inte sitta still.
Så då fick han gå ut och springa två varv runt huset och sedan sätta sig med boken igen.
Bara det att han själv börjar inse vad han behöver är ett stort framsteg.
Annat jag har gjort för att hålla hans motivation uppe är att peka på ett ställe i texten och säga;
- När du skrivit dit så kan du ta 15 minuters paus och ringa X.
Eller ...
- När du skrivit dit kan du få gå och dricka ett glas saft osv osv.
Små direkta belöningar som underlättar enormt och som framför allt håller härdsmältan borta.
Hans lilla låsning att han absolut bara kan skriva med en nyvässad penna, har efter dessa två dagar gjort att det inte är mycket pennor kvar att tala om.
Men det där är ett problem som vi får ta tag i senare.
Huvudsaken just nu är ju att han faktiskt lyckades bli klar med det han skulle. Härligt!
Själv tog jag en lång morgonpromenad i vårsolen, lika bra att passa på att samla lite energi medans jag kan. Jag misstänker att det kommer att bli en lång dag. 
