Recent Posts

30 sep. 2009

Fredagen 25:e

Jag kom med morgontåget till både O och systers stora glädje. ;) Ett under med tanke på hur trött jag var! Tågresan gick sjukt fort, men med en bra bok rinner tiden iväg.

O mötte upp vid stationen. Snabbt in med all packning i förvaring och sedan med varsin Chai-latte i handen gav vi oss iväg till bokmässan. Hann inte komma mer än komma in genom dörren på mässan innan jag sprang på folk jag kände. Oväntat men kul!

O hade en ganska lugn eftermiddag på mässan. Så medans han satt och körde lite teckning på livescenen passade jag på att gå runt lite. Hittade en massa kul, men tänkte att det kan jag handla sen. Big misstake! På fredagen var det nämligen fortfarande möjligt att gå runt i montrarna och titta på böcker. Något som på Lördagen visade sig vara näst intill omöjligt.

Senare på eftermiddagen var det dags för Svenska Serieakademins prisutdelning av Adamsonstatyetten. Ett pris som delats ut sedan 1965 till välförtjänta serieskapare. En svensk och en internationell.

O var säker på att allt var ett dåligt skämt in i det sista. Men så var det naturligtvis inte. Än en gång ett stort Grattis Ola! Mumiens Blod rules!



Och för er som undrar så gick det internationella priset gick till Jean Van Hamme och Philippe Francq.

Efter prisutdelningen hade O lite fullt upp med signeringar och intervjuer. Så jag hann med att avverka ytterligare en del av mässan innan jag gav mig iväg för att möta upp syster.

När sedan O äntligen var klar gav vi oss alla iväg hem till syster, för att få i oss lite mat och göra oss i ordning för kvällens släppfest/seriebattle på Café Hängmattan.

Det blev en superkul kväll med mycket skratt och galna serietecknare! I löööved your suit Y! ;)


Efter seriebattlet var vi några som drog vidare till förlagsfesten. Men vi var alla trötta, så där blev vi inte lågvariga. Tror nästan att det var det bästa med hela dagen. Att trött få krypa ner i sängen och somna på O´s arm.

I´m back!

Har äntligen landat i vardagen igen efter en tokrolig helg i Göteborg. O åkte hem till sig i Tisdags. Även om vistelsen denna gång blev kort, så var det skönt att få ha honom här i ett par dagar.

Men nu ska vi se om vi inte kan köra en snabbresumé över hela helgen. Håll till godo vänner... :)

24 sep. 2009

Inte långt kvar nu...

Ännu en dag med massor att hinna med. Blev ett yogapass i morse som vanligt. Var sedan ut på stan en sväng för att fixa det sista jag inte hann med igår.
Känner inte av halsen alls idag, utan bara lite frusen. Fast å andra sidan så är jag alltid frusen. Så det är mindre konstigt när jag tänker efter. :)

Resten av dagen blir lugn. Måste bara plocka i ordning här hemma. Alltid skönt att komma hem till ett nystädat hem när man varit iväg någonstans. Packa kan ju vara bra att göra också innan jag åker, för det lär jag inte hinna på morgonen. Det är ju dags för årets bokmässa i morgon. Och det bästa av allt med hela helgen... att få träffa O igen såklart!

Får bara inte glömma se till att tonåringen har sitt packat också INNAN i morgon. Han åker ju till sin far över helgen. Att låta honom packa på morgonen brukar bara resultera i katastrof. :)

23 sep. 2009

Fått en massor gjort

Idag har varit en fixar dag. Vaknade med ont i halsen, hoppas det inte blir värre innan fredag bara. Det lär jag nog märka om inte annat.

Har hunnit med lite shopping. Nya nudie jeans, och några nya toppar. Jeansen var så grymt sköna, så jag misstänker att de lär bli nya favoriterna. :) Hittade fortfarande inga skor. Bara till att leta vidare. Om jag nu någonsin kommer hitta det jag vill ha.

Sedan har jag tvättat bilen... Den blev inte ren. Men jag klagade lite så jag fick en ny gratistvätt. Men jag misstänker att jag kommer behöva köra en handtvätt dess emellan. Sen kanske bilen t.o.m. kan se ren ut efteråt!

Nu känner jag mig trött och lite småfebrig, så det blir till att ta det lugnt resten av dagen och mysa i soffan med en kopp thé.

22 sep. 2009

Det där med matematik

Tonåringen ser en bild på Anna Anka och utbrister;

- "Men shit vilken fjortis!"

- "Fjortis? Hon är ju 2 år äldre än mig!" säger jag.

- "Va!? är hon bara 24!?"

Nu började mina tankar snurra, vad pratar ungen nu om. Inser att jag nog måste klargöra några saker...

- "Du, jag är 36 år, alltså är hon 38 år"

- "Va 36!? Jag trodde du var 24 mamma! Du ser ut som 24!"

Jag skrattar gott en stund, och funderar på om jag ska ta det hela som en komplimang eller förolämpning. Finns fortfarande en sak jag skulle vilja få klargjord, men som jag antagligen aldrig kommer att få veta...

Sedan när är fjortisar 24 år?

21 sep. 2009

Carpe diem...

Hemma igen från ett träningspass på gymmet. Superskönt, men jag möttes av tråkiga nyheter. Fick veta att en nära vän till familjen har drabbats av pannlobsdemens. Personligheten har börjat förändras. Jag kan bara känna att den familjen har haft nog av tråkigheter... men men...

Det är ju så livet är. Vi kan aldrig riktigt veta vad som väntar, utan bara hoppas att vi klarar oss bra tiden ut. Ibland gör vi det, ibland inte. Men under tiden kan vi inte göra annat än att se till att vi lever medans vi kan!

20 sep. 2009

Snart är denna helgen över...

En lugn och skön söndag. Har hunnit städa av lägenheten. Skönt att ha det gjort innan en ny vecka drar igång. Och så blev det en skön promenad i solen. :) Nu är tonåringen hemma igen, så nu är det dags för kvällsmat och mys i soffan.

Dagens plus... hon ringde!

Vart har du din?

Lojalitet… Ett ord som i de senaste veckornas cirkus har fått en ny innebörd. Eller en ny innebörd är fel att säga. Snarare är det nog så att jag har börjat se vart den ligger. Och ibland är det ju trots allt så att den inte ligger där man kanske önskar den låg.

Vad som förvånar mig mest är nog inte själva insikten om vart den ligger. Utan insikten om att jag inte ens tänkt tanken på det innan. När det hela egentligen redan från början varit så uppenbart.

Allt som hänt sista tiden har fått mig själv att fundera en hel del över det här. Funderat över vart min egen lojalitet ligger. Och jag känner att jag vet var. Men jag antar att man aldrig riktigt kan veta förens man står med kniven mot strupen och måste välja.

Det är ju även en självklarhet att vi alla har vår lojalitet med våra nära och kära eller t.ex. vår arbetsgivare. Klart vi alla kan vara snälla och hjälpsamma till en viss gräns. Men där någonstans kommer lojaliteten in. Ibland hamnar vi i situationer där vi är tvingade att välja sida. Situationer då lojalitet till paragrafer går före mänsklighet. Situationer då lojalitet stjälper mer än hjälper.

Det är nog inte fel om vi alla ibland tänker till över vart vi väljer att lägga vår lojalitet… för som med det mesta i livet så är det ett aktivt val vi gör.

19 sep. 2009

Sommar igen!

Har sovit länge och gott. Vaknade av tonåringens tassande steg i köket. Solen skiner och det är 24 grader varmt ute. Helt underbart! :)

Ringde H på morgonen för att ändra om min klipptid jag hade på fredag. Varpå hon frågade... "Men kan du inte komma nu?" Såklart jag kunde det! Hon hade egentligen slutat för dagen, men stannade en extra stund för min skull. Du är en klippa H!

När jag kom hem hade tonåringen duschat. Otroligt att han kom på det själv utan en massa tjat. Nu är det dags att ge sig av ut i sommarvärmen igen, och njuta så mycket det går!

18 sep. 2009

Små framsteg men ack så viktiga...

Så var helgen äntligen här. Det har varit en lång vecka och det känns i både kropp och själ. Ska bli skönt att få sova ut i morgon för oss båda två. Tror vi är lika slitna båda två.

Hann med att träna på morgonen innan alla dagens förpliktelser. Lika skönt som alltid att få den där stunden för mig själv. En stund då alla tankar och oro försvinner.
Sedan har resten av dagen varit full med allehanda göranden.
I kväll har vi myst framför tv:n med film och lite gott. Tonåringen har varit på strålande humör ända sedan jag hämtade honom i skolan idag. Så skönt att inte alla dagar behöver bestå av tjat och gnäll. Tänk om varje dag kunde vara sådan! :)

Nej, nu är det dags att krypa i säng och sova gott! Ha en underbar helg alla! :)

17 sep. 2009

Utbytt av aliens?

Till och med jag kan bli förvånad av tonåringen ibland.
Han åt inte upp sin gröt imorse, men det är inget ovanligt. Han brukar vara så långsam att han efter 30 min, har hunnit ta två tuggor.

Däremot var han otroligt lättväckt. Det brukar i normala fall kanske ta 20-30 min att bara få honom ur sängen.
Men idag när jag väckte honom klev han upp efter 2?

När han sedan hoppar in i duschen och kommer ut efter 10 min!? (Som jag berättat förut så brukar ju även den ta 30 min.) Så börjar jag undra...

Something´s up... Nu måste jag bara luska ut vad!

16 sep. 2009

En skön matthet

En timmes träningspass senare. Känner den sköna tröttheten sprida sig i musklerna. Ännu en dag med strålande sensommarväder ute. Dags nu för en dusch, sedan ut på en långpromenad i solen med J. Bäst att passa på att vara ute så mycket som möjligt, innan kylan och höstrusket här.

15 sep. 2009

Tuesday came and went...

Straxt dags att gå och leta reda på kudden. Har haft en superhärlig dag. Visst tonåringen har varit hemma med ont i magen. Men inte värre än att jag kunde få mitt yoga pass på morgonen. Finns inget bättre sätt att börja morgonen på. Love it!

Dagen varit späckad med sysselsättning... Blev en fika med en vän på förmiddagen...(see you tomorrow again) ;). Sedan skynda hem igen och hjälpa till med lite läxor.

Tonåringen är ju numera ganska självgående, vilket är superskönt. Så jag har hunnit med att översätta lite mer av boken till O.

Ser verkligen fram emot bokmässan, särskilt fredagen. Måste bara påminna Å om fredagskvällen också. Den vill hon inte missa...inte jag heller för den delen! ;)

14 sep. 2009

Hipp hipp hurra

Solen skiner från en klarblå himmel. Balkongdörren står på vid gavel. Stolen som håller upp dörren skrapar mot betongen varje gång vinden sliter tag i dörren. Barnens rop och skratt utanför sprider sig in i vardagsrummet. Jag mår bra idag, mår bättre än på länge.

Life is good! ;)

Ny vecka nya tag

Solen skiner och det är en underbar sensommardag utanför fönstret. Är tillbaks igen efter att ha kört tonåringen till storköket, där han ska vara på förmiddagen. Meningen är att han ska få se hur specialmaten tillagas och paketeras. Superhärlig personal i köket, så han får nog roligt.

Nähä, dags att fixa en kopp thé och sätta fart och få lite översättning gjord, så den blir klar någongång detta århundrade. :)

13 sep. 2009

Fick en fråga...

... Kan inte svara annat än - YES YES YES!!!

Tur du har mig ;)

Ligger i soffan med O i mobilen. Håller honom sällskap samtidigt som han tvättar fönster. När han är klar så börjar han beklaga sig över hur fördjävligt det ser ut. Det är randigt och fortfarande flottigt.

Då är jag tvungen att fråga hur han har gjort när han tvättade. Jodå fönsterputs, trasa, skrapa och handduk. Inte så konstigt att det blev som det blev med andra ord.

Gör såhär i stället säger jag - Knyckla ihop en sida tidningspapper. Spruta fönsterputs på fönstret. Använd tidningspappret och gnugga rent fönstret. Klart och skinande rent!

Med mycket skepsis så gör han ändå som jag säger, och börjar om. Men med ett slutresultat som gjorde honom betydligt nöjdare! Tänk vad lite tidningspapper och en Anna kan göra...

Mysmorgon

Har haft en supermysig morgon. Regnet öser ner ute. Lite tända ljus för att skingra mörkret som blir. Lite Melissa Horn spelandes i bakgrunden och en god frukost uppkrupen i soffan med O som sällskap. Kan inte bli mycket mysigare. Jo, det kunde det. Att ha honom här hade varit mysigare. Men man kan inte få allt. :)

Fortfarande matt av febern, så det blir ännu en dag av vila i soffan. Till kvällen kommer tonåringen hem igen. Lika bra att passa på att hämta så mycket kraft som möjligt, innan lugnet tar slut.

12 sep. 2009

Lättroad som få just nu

Otroligt så lättroad man blir när man ligger febrig och nedbäddad i en soffa. Hur kul som helst att shoppa kläder med O. Jag säger åt vilket håll han ska gå i butiken. Han mms:ar bilder på det han prövar. Vi hittade en skitsnygg jacka, men tyvärr var det ju inte riktigt det han var ute efter. Men den blir fin till vintern! ;)

Tack gode gud för mobiler!

Inte bättre idag heller

Feber feber feber... Nu efter några dagar börjar det bli tjatigt. Huvudet värker och det finns ingen ork att göra något. Skönt att ha lite sällskap av O i telefon.
Blir till att krypa upp i soffan och vila hela dagen. Vem vet, kanske jag orkar ta tag i projektet i alla fall för en liten stund. Om inte annat för att bryta tristessen.

11 sep. 2009

Ingenting är omöjligt

Så har den kommit igen, en tonårsfri helg. Jätteskönt! Men ändå mitt i allt lite tomt, för att inte tala om hur tyst det blir. Inget tjafs, inga konflikter...men heller inte några roliga konversationer eller intressanta diskussioner. Det blir alltid en dubbel känsla. Och så får det vara. Får nog inse att jag aldrig riktigt kommer vänja mig vid den här tystnaden han lämnar efter sig...

Har stressat runt alldeles för mycket idag, men har fått mycket gjort också.

Lyckades efter en hel del letande boka hotell för bokmässe helgen. Började vid det här laget bli ganska fullbokat. Så det var nog i sista minuten, men det gick! Ser verkligen fram emot en helg med O och vänner i Göteborg. Det kommer bli skitkul! Sweet! :)

Över för denna gången

Tillbaks efter mötet. Matt febrig och med huvudvärken hängande. Blev jag klokare efter mötet? Nej, snarare bara ännu tröttare och mattare. Gick inte riktigt som jag tänkt mig. Men det blir nog bra tillslut, men ibland känns det väldigt långt borta. Väldigt långt...

Nej, nu är det dags att fixa en kopp thé och vila en stund. Så kanske jag kan bli av med febern tillslut.

Vive la france

God Morgon kära vänner! Känner mig hyfsat utvilad idag, visst jag har fortfarande feber. Men man kan inte få allt. Men jag har i alla fall sovit i flera timmar i sträck. Härligt!

Dags för ännu ett möte idag. Håll tummarna att det går bra. Det behövs!

Men bäst av allt... Fick en superrolig nyhet från O sent igår kväll. Spännande! Det blir ett roligt projekt. Så ännu en gång... Grattis till framgången raring!

Nähä, dags att sätta fart...

10 sep. 2009

Ett plus i kanten

Kvällsmötet avklarat, trött och matt av febern. Men det var otroligt givande ändå. Lite nya saker att fundera på, som gjorde att jag egentligen bara blev ännu mer konfunderad... Mer fasetterad än jag trodde.

Känner mig lite spänd inför morgondagens möte som allt står och faller lite med. Jag hoppas så innerligt att jag får höra det jag vill höra. Men min intuitiva sida säger något annat. Det återstår att se...jag kan inte göra annat än att hoppas.

Fått en hel del gjort idag i alla fall trots febern. Göteborgsbiljetterna är nu bokade, så nu vet jag någon som blir glad. :)

Nu tar vi det från början

Tonåringen behöver struktur för att fungera som bäst. Jag gör så gott jag kan från min sida. Skolan däremot gör bara saker rörigare och rörigare för varje dag. Det är uppenbart att det är för många kockar i soppan just nu. Börjar bli så rörigt att inte ens jag får grepp om vad de håller på med. *suck*

Borde vara supertrött

Så uppe igen efter ännu en sömnlös natt. Vet inte riktigt vad min kropp håller på med. Men eftersom den uppenbarligen inte mår bra så får jag nog skippa träningen idag. Höll på att rasa ihop helt efter träningen igår. Blev först alldeles matt och efter någon timme, feber och frossa. Sedan låg jag helt utslagen resten av dagen.

Mitt i allt skickade jag en gratualtionsblomma till O. Ett under att den kom fram, med tanke på hur luddig jag var i huvudet. :)

Vid 21-tiden mådde jag plötsligt helt ok igen och febern var borta. Så antagligen ingen förkylning. Vet att jag kan få feber och frossa om kroppen anser sig överansträngd. Vilket kanske inte är så konstigt med tanke på hur lite sömn jag har haft sista tiden. Och inatt blev det bara 3 timmar. Men sällskapet var trevligt så länge det varade. ;)

9 sep. 2009

Oväntad nyhet

Grattis min älskade O!

Detta var du värd efter allt slit!
Så glad för din skull!

Du ser det finns hopp för mänskligheten...
Får man inte det ena, så får man det andra! ;)

Eftersom jag inte kan skicka några blommor,
(vill ju inte ta livet av dig)
så får det bli såhär istället...



Hur tänkte du nu?

Det kom en bild under morgonen...



...med orden "är den här min? ring mig"


Gympapåsen som försvann för ett år sedan, hängde inne på expeditionen. Jag ringde honom och bad honom titta i påsen och kolla efter namn osv. Sedan la vi på.
Efter 5 min ringer det från skolans expedition, bara för att upplysa om att tonåringen brutit mot mobilreglerna. Man får bara använda mobil på rasterna. Så hon hade beslagtagit den för resten av dagen.

Jag kan omöjligt hålla reda på när de har raster. Men vad som slog mig efter samtalet...

...om det nu inte var rast?

Vad sjutton gjorde han då på expeditionen, borde inte han varit på sin lektion?

Kram någon?

En bra dag fick ett mindre trevligt slut. Vilket resulterade i ännu en sömnlös natt. Har egentligen ingen annan att skylla än mig själv som accepterar skiten.

Känner mig förvånandsvärt pigg trots den obefintliga sömnen. Är säkert inne på min second wind, och är egentligen gigantiskt övertrött. Men jag tar en sväng till gymmet nu. Kanske kan jag på något sätt trötta ut mig själv, så jag åtmonstonde kan sova.


8 sep. 2009

Ultimata lösningen?

En timmas yogapass senare och jag mår så mycket bättre. Det verkar som att under yoga och meditation, är den enda stund på dagen som jag kan stänga av alla tankar som far. Och bara fokusera på min kropp. Så vad är lösningen? Yoga hela dagen? ;)


När inget annat fungerar...

Ingen vidare sömn på ännu en natt. Men jag känner mig hyfsat ok ändå. Det är rörigt just nu, på alla plan känns det som. Frustrationen att inte kunna uttrycka mina känslor utan att det tas personligt påverkar mig mer än jag trodde var möjligt. Har också insett att personen ifråga har sårat mig mer än jag trodde.

Att försöka ta tag i situationen har knappast gjort det bättre. Snarare betydligt mycket värre. Go figure... Och det bara för att jag uttryckte en känsla. Jag tror jag får göra tvärtom ett tag, försöka att inte bry mig. Vilket med all sannolikhet är lättare sagt än gjort. Men helt enkelt ligga lågt ett tag och se vilket håll det vänder åt.

7 sep. 2009

Måndag i trötthetens tecken

Trött efter ännu en natt med för lite sömn. Lyckades ta igen några timmar på förmiddagen. Somnade av ren utmattning och nu känner jag mig mest matt. Har i all fall fått lite gjort. Varit och handlat. Och nyss var målaren här och fixade till golvlisterna. Nu ser det betydligt snyggare ut.

Fick låna en dvd-spelare av O för ett år sedan. Den har inte gjort annat än att hacka och krångla. För att i lördagskväll ge upp helt, mitt i en film såklart. Så igår blev det till att åka och köpa en ny. Skönt att kunna slänga i en disc och slippa allt krångel som var förut. Sweet!

Nu ska jag ta och krypa ihop i soffen en stund under en filt och samla lite kraft, så jag orkar köra tonåringen till sin träning vid fem.

5 sep. 2009

Ännu ett år av galenskaper...

Grattis min älskade Oz på födelsedagen!

Wouldn´t trade you for the world!


4 sep. 2009

So it is

What we want, doesn´t always matter.




Then again... sometimes it all that does...

Konstig natt...

Somnade vid 23 snåret igår. Har inte sovit bra alls. Vaknade mitt i natten utav att sonens mobil ringde. Han har en helt vidrig signal med en jobbig röst som skriker "men svara då". Men det verkade han inte göra. Signalen eskalerar. Förstår inte hur han bara kunde fortsätta sova, medans jag flera rum bort vaknar. Tillslut tystnade telefonen och jag lyckades tillslut somna om. Sov oroligt med underliga drömmar resten av natten.

På morgonen går jag in för att väcka honom. Tar upp hans telefon som ligger på bordet bredvid hans säng, bara för att se vem som ringde honom mitt i natten. Och det var...

Ingen! Det har inte ringt någon! Ingen på samtalslistan och inget missat samtal. Så antingen har jag drömt alltihop. Men det vet jag att jag inte gjort...

3 sep. 2009

Han blir lycklig han...

Regnet har vräkt ner sedan imorse. Inga tendenser till att sluta. Så det var bara till att ge sig ut för att inhandla födelsedagspresent till tonåringen från morfar på MediaMarkt. Det jag har tänkt att handla till honom får vänta tills imorgon. Helt omöjligt att bära stora saker själv i ösregnet.

Det blev en lite grej till mig själv också. Hittade äntligen tv-serien Moonlight till ett bra pris. Som jag har längtat. Ännu en av alla vampyrserier. Men till skillnad från många andra, så är den här riktigt bra.



Så nu tänker jag krypa ner i soffan med en varm kopp thé och hoppas det kan lindra det halsonda. Har inte tid att bli sjuk nu när det är kalas på gång. Håll tummarna att det går vägen...

Roligt nästan hela tiden...

Att dagen blev lång igår, känns i kroppen idag. Vaknade av att tonåringen satt och spelade Wii på sitt rum. Han hade tydligen ställt alarmet på sin mobil, för att hinna spela innan frukost. Intressant det där att det inte är några som helst problem att gå upp, när det handlar om något kul. Att stänga av spelet för att gå och äta frukost innan skolan var mindre roligt.

2 sep. 2009

Dunder och brak

Vaknade av en kraftig smäll i natt. Trodde först det var någon vägg som rasat i lägeheten. Man vet ju aldrig. Låg kvar och lyssnade.
Nejdå, det var bara åskan som lät. Men som det lät. Det dundrade och smällde så jag trodde jag skulle bli galen. Helt omöjligt att somna om. Jag är inte rädd för åska, så det är inte det. Jag kan i vanliga fall sova med ljud runtomkring. Det har jag inga som helst problem med. Men i natt gick det bara inte. Det lät helt enkelt för mycket.

Så det får gärna åska så mycket det vill, fast inte när jag ska sova tack!

1 sep. 2009

Tillbaks till skolmaten

Så nu har lugnet lagt sig här. Alldeles tyst. Ja bortsett från valpen som har somnat och ligger snarkandes under min stol. Alla morgonens samtal avklarade. Dags att färglägga klart det sista.

Pratade med ett storkök tidigare på morgonen. De ville att jag skulle komma dit för att prata med personalen där om födoämnesallergi/intolerans. I vanliga fall brukar jag bara tala med den huvudansvariga. Men nu tyckte han att de var många som arbetade med specialkosten, så det var bättre att jag träffade alla samtidigt.

Ska bli spännande att få se lite hur de jobbar när de slussar ut specialkosten till skolorna.
Det blir ju trots allt fel ibland. Men jag försöker att ha i åtanke att de är ju trots allt bara människor de med. Fast med ett enormt ansvar på sina axlar. För när det väl blir fel, så kan det bli riktigt fel. Och då kan det sluta riktigt illa. Glad jag inte har det ansvaret på mina axlar.