Nöjd eller Onöjd?

Det var bara att kliva upp i ottan i dag och vara lite kreativ. Svårt? Nej, att vara kreativ är aldrig svårt. Om jag är nöjd? Nja, i min värld finns det alltid något man kunde gjort lite bättre eller annorlunda.

O tycker att jag borde vara nöjd. Så det är nog bäst att jag är det då, så blir i alla fall han nöjd. ;)

Ibland händer de mest oväntade saker

Febern och förkylningen vägrar släppa sitt grepp. Men jag ska inte klaga, det kunde ha varit värre. Har legat i soffan nästan hela dagen och vilat (de gånger jag lyckats somna har jag vaknat av hundens ljudliga snarkningar, tack så mycket för det).

För en stund sedan så ramlade tonåringen in genom dörren, så nu är det dags att hitta hjärnan och hjälpa till med engelska läxan. Logistiken för de kommande dagarna är nu fixade så snart är det dags att "Go nuts" Yey! Sedan får vi se hur det går ..

Snabbresumé från Bokmässan

Bokmässan är ju som sagt över för denna gången. Det har varit många och långa dagar. Roliga och vissa stunder lite tråkiga händelser. Men på det hela har vi haft superkul. Träffat gamla vänner och mött nya bekantskaper - alltid lika trevligt. Det har hunnits med vernissage och ett antal middagar för att inte tala om alla fikastunder - kul! Det har inhandlats en hel del böcker och nej, alla fick inte plats i resväskan - precis som jag misstänkt. Tyvärr fick jag inte tag på allt jag letade efter i år. Men men, det kommer ju fler bokmässor. :)

Jag återkommer med bilder från årets äventyr lite senare. Just nu ligger jag nedbäddad i soffan med feber och förkylning. Så ni får nöja er med denna video sålänge ..

Ola hade signering i SF-bokhandelns monter på Lördagen ..

I am .. the luckiest

Efter några instensiva dagar tillsammans med O på mässan, så är jag hemma igen.

Dags för Bokmässan!

Say hello to my new friend ...

... som kommer göra mig sällskap på tåget i morgon. Sweet!

Jag har nu äntligen packat klart. Sedan var det ju det där med att lämna plats över i väskan - det gick ganska bra. Med tanke på hur mycket böcker jag och Ola släpade hem sist i påsar, så borde man kanske packat ned en extra väska. Min plan är att bara handla så lite, så att det får plats i samma väska jag kom dit med. Ja, vi får väl se hur det går med den saken ...

Kvällsbubbel efter en låååång dag ..

Efter en vad som känns extremt lång dag, så har jag äntligen kunnat få sätta mig ned en stund. Eller det var i och för sig en sanning med modifikation, jag måste ut med hunden en sväng och jag har fortfarande inte hunnit att packa inför resan imorgon. Petitesser kan tyckas, men helst av allt hade jag önskat att få stupa i säng och SOVA. Men min planering för dagen omkullkastades redan vid lunch och sedan dess har jag inte gjort annat än att försöka komma ikapp - men snart så. Hoppas jag ...

Men något säger mig att tonåringen inte kommer att kunna somna så lätt. Äh, vi tar det från början. Förmiddagens fixande av det sista att ordna inför resan i morgon tog sin tid. Vid lunch var jag hemma igen - tog ut lillvilden på en promenad och tänkte att sedan kan jag få lägga mig och sova bort lite feber (trodde jag ja).

När jag kommer längst bort på vår vanliga lunchpromenad så ringer mobilen - skolan - tonåringen har råkat ut för en olycka och behöver läkarvård. Jag snappar upp ord som "mycket blod" "Bakhuvudet" "Chockskadad" "Skakar" "Kan jag komma genast?". Jag tittar på hunden och inser att det kommer ta tid att ens kunna ta sig till bilen
(kan erkänna att det var länge sedan jag kände mig så stressad). Förklarar situationen - "Jag kommer så fort jag kan!" Vi kommer överens om att en lärare tar honom till närliggande vårdcentral. Under tiden försöker jag skynda på ett hundskrälle som har allt annat än bråttom såklart! Måste vara lagen om alltings djävlighet.

När jag väl sedan sitter i bilen och är på väg till vårdcentralen så ringer det igen - tonåringen och lärare - nähä, han hade inte blivit mottagen eftersom det var "fel" vårdcentral - fel del av stan. Så jag hämtar upp tonåringen på skolan - chockad så han skakar, blodig och rädd och naturligtvis ont och så körde vi dit han är listad. Där fick vi snabb och superproffsig hjälp - underbar personal. Det tackar vi för. :)

Många minuter hårklippning, tvättning och tejpande senare så fick vi åka hem. Då kom nästa bekymmer, tonåringen fick inte lämnas utan uppsikt. Så för att kunna gå ut med hunden så var jag tvungen att snabbt hitta en barnvakt. Även det löste sig tillslut, barvakten kom och stannade en halvtimme. Och vips var klockan så mycket att det var matdags, och vips skulle hunden ut igen, och vips . Äh, ni hör det har varit en låååång dag med tårar och skrik ... tack gode gud för Panodil! :)

Nej, nu väntar punkt ett på kvällens "to do list" - stoppa tonåringen i säng. Sedan får vi se när jag själv kommer i säng. Om inte annat så kan jag sova på tåget i morgon.

Lycka!

Datum är nu bokat! :)

Och med det kom den första klassiska mardrömmen,

misstänker att det inte kommer bli den sista ...

Gurka är gott

Det där med begrepp är inte alltid så lätt, ibland tar vi bara för givet att andra förstår vad vi pratar om. Men å andra sidan kan det bli rätt roligt, som till exempel när jag härom dagen stod och pratade i telefon med en vän ...

Vi diskuterade lillvilden och vikten av att lära tonåringen ta ansvar för honom. Och precis när jag berättar för min vän att jag har gett tonåringen "en morot" för att hålla motivationen uppe, så går tonåringen förbi. Han tittar misstänksamt på mig sedan kläcker han ur sig ...

- Jag vill inte ha någon morot! Gurka är godare.

Att jag aldrig lär mig

Äntligen har jag fått sätta mig ned. Det har varit ett evigt farande hit och dit - en massa småärenden som att t.ex. hämta ut tågbiljetterna (de kan ju vara bra att ha) m.m. m.m.. Detta farande hit och dit varvat med en massa promenader med en liten vilde som INTE tycker om att vara själv. Och mitt i allt gick tonåringen upp i rök (fick tag på honom efter mycket om och men).

Eller föresten, det där med att få sitta ned var fel - dags att gå ned i tvättstugan. Hade en fundering på att träna i morgon, men det är bara till att glömma - min kropp vill inte vara med denna veckan. Alldeles för många nätter i sträck med otillräcklig sömn. Hade jag lyssnat på min kropp så kanske jag hade lagt märke till att ett skov var på väg. Men tydligen inte (skulle ju kunna vara därför det slog till mer än vanligt).

Men det är inte så lätt när man bor själv. Tvätt, städning och mat sköter inte sig självt. Men oj vad det hade varit skönt - ja ja ... drömma kan man alltid göra!

Ännu ett akutbesök

Söndagen förra helgen spenderades som sig bör med en sväng på Akuten i Enköping, nej skämt åsido. Lite antibiotika så kändes allt bättre (i alla fall just då). Men jag vet inte om det är bra eller dåligt när en läkare känner igen en sedan sist. Som Ola säger; "Du borde ha klippkort där". Mm ... jo, det kanske är lika bra det - slipper man vänta då? ;)

Bortsett från rundan på sjukhuset så blev söndagen lugn och mysig, en vända på stan för lite shopping och en fika på Magnifik. Sedan var det soffan och film som gällde. Mys på hög nivå!

När måndagen sedan visade sitt fula tryne så var det dags att åka hem igen. Hade ett möte på eftermiddagen, så det var bara att se glad ut och sätta sig i bilen vare sig man ville eller inte.
Livet är bra tråkigt ibland!

Kulturnatten

Det blev en mörk resa upp förra fredagen, jag kom iväg alldeles för sent. Så otroligt skönt då att komma fram till en utbäddad säng och rykande kopp thé.

Lördagen spenderades i Uppsala hos Harri på Seriezonen, som firar 30år. Grattis Jonas och Daniel till ett lyckat släpp av tidningen Tupilak! Kön ringlade lång kvällen lång, någon paus var det inte att tala om. Många teckningar blev det.



Själv kunde jag ju smita ut i vimlet på stan när kvällen kom för en kopp thé med P, en kär vän som jag träffar alldeles för sällan. Glad att du orkade trots tidigt morgon - kul att för en gångs skull få träffas i din hemstad. ;)

När jag sedan kom tillbaks till Seriezonen så var det en trött Ola som väntade. Och när klockan väl slog midnatt, så lämnade vi Uppsala och begav oss hemåt i natten, till en minst sagt kelsjuk katt som väntade.

Tack eller något

Köpte en Proviva nyponsoppa i eftermiddags när jag var och handlade kvällsmaten. Tanken var att jag skulle ta den tillsammans med mina mediciner. Allt för att göra magen gladare. Tanken var ju himla god, men nu gick det inte riktigt som jag hade planerat.

För när medicinerna skulle intas, så hittade jag inte nyponsoppan. Den fanns ingenstans! Tänkte först att jag kanske glömt den kvar i affären - men var ändå rätt så säker på att jag fått med den hem. Tillslut efter en hel del letande så hittade jag ett tomt paket i soptunnan. Jag hade (hur jag nu kunde göra det) alldeles glömt bort att det fanns en slukande tonåring i huset.

Vad hände med att ta ETT glas av något?!

Andrum

Jag blir visst barnledig i helgen. Barnledig equals andrum. Andrum equals ... ja ni vet. Bara lite smålogistik kvar att fixa, sedan kan jag ta min Nikon och åka norröver genom mörka skogar.

Ha nu en underbar helg alla - för det tänker vi ha! :)

Bevara lugnet

Det blev en lite rörig morgon, tonåringen vägrade inse att det behövdes en jacka med tanke på att det regnade och bara var 12 grader ute. I hans värld är det fortfarande sommar och varmt. Så varför skulle han inte kunna gå ut i bara skjortan!? Efter en lång diskussion och en jacka som åkte i och ur väskan ett par gånger - så tog han den på sig och gick. Frågan är väl dock bara - hur länge han hade den på sig. Antagligen bara runt husknuten.

Ja ja, huvudsaken är ju ändå att han har den med sig i alla fall. Vem vet en dag kanske han mot förmodan börjar frysa. Kom på i efterhand hur jag hade kunnat lösa morgonens situation lite smidigare. Men det är ju så det är, vi lär oss med tiden och av våra misstag. Det är ju som sagt alltid lätt att vara efterklok.

Det blev en sväng till gymmet för egen del. Och nu väntar tråkigt pappersarbete, som jag dragit ut på alldeles för länge. Nej, ibland är livet inte roligt - bara nästan hela tiden. :)

Ibland så

Ibland längtar man efter det lilla ...

Borde vara van

Efter en fruktansvärd natt utan mycket till sömn och en ganska vidrig förmiddag, så har nu smärtorna äntligen beslutat sig för att dämpa sig lite. Vilket i sin tur ledde till att jag tog beslutet att ta en sväng till gymmet. Har jag tur så kanske det går att mjuka upp musklerna lite. Wish me luck!

Dagens plus är ett samtal från A, saker går bättre än förväntat. Helt underbart att höra. Tänk att något så litet som ett tack kan göra en så glad. :)

Från Afrika till England

Kvällen är äntligen här, jag ligger uppkrupen i soffan och här tänker jag (bara så ni vet) stanna resten av kvällen. :) Det är jag helt klart värd efter att nyss kommit hem från två danspass på gymmet. Undrar om jag kommer att kunna gå i morgon överhuvudtaget? Antagligen inte, men kul hade vi!

Nähä, nu är det dags för glosförhör vare sig tonåringen vill eller inte!

Händelser i vargtimmen

Oj, vilken natt. Hade hoppats på att natten skulle gå lika bra som sist, men såklart så uppstod komplikationer. Vid 3 tiden så vaknar jag av en viskande röst och tassande fötter. Det tar en stund innan jag inser vart jag är och att det är tonåringen som kommit smygande i natten. Han har råkat dra ut slangen en bit i sömnen. Det var bara till att kliva upp och leta reda på tejp. Försöka få tillbaka slangen på rätt höjd (återstår att se om jag lyckats) för att sedan tejpa, tejpa och tejpa. Otroligt nog var han så trött så han somnade om fort.

När jag sedan på morgonen gick in för att väcka honom så hade han lyckats snurrat sladdarna två varv runt halsen, men slangen satt i alla fall kvar på plats.

Straxt dags att åka och ta bort den. Hoppas nu bara han inte måste ha den ett dygn till på grund av nattens eskapader, men det återstår att se.

Ibland är man inte stor

Yikes! Vilken dag det har varit. Morgonen på sjukhuset gick inte alls lika bra som vi hade hoppats på.

Tonåringen hade ju passerat den magiska gränsen för när man bara behöver svälja ned den smala slangen och sedan röntga för att se att den sitter på rätt höjd.
I dag så skulle han svälja ned en tjock slang som på något sätt skulle mäta ut den rätta höjden, sedan skulle den tas bort efter 10 minuter. Och efter det skulle han svälja ned den smala slangen.

Tänker inte gå in på mer äckliga detaljer än så. Tror det räcker med att säga att efter ett försök med tjocka slangen som inte gick så bra, så kom sköterskan fram till att det nog var bäst att kolla med läkaren om vi inte kunde få komma till röntgen i alla fall. Fix fix!

Ingen var nog gladare än tonåringen för det! Just nu längtar han mest efter att morgonen skall komma, för som han säger - Det går ju inte äta med slang%#¤&" i halsen!

Avskyr doften på sjukhus

Födelsedagskalaset i går blev väldigt lyckat. Tonåringen var supernöjd, så det känns skönt.

I dag är han dock mindre nöjd det är nämnligen dags att åka till sjukhuset och göra en PH-metri igen (slang genom näsan, ned i magen). Jag försökte trösta honom med att han får ju i alla fall sovmorgon, men jag förstår honom - hellre kliva upp tidigt än att få sovmorgon under de här premisserna.

Happy Happy Birthday!

Smög in och väckte tonåringen med frukost på sängen - han fyller ju 15 år. Undrar vart alla de åren tog vägen - 15 år? Det borde ju innebära att även jag rent logiskt blivit 15 år äldre. Oj, vad gammal jag plötsligt kände mig. Äh, det syns ändå inte. ;)

Ha nu en supermysig och rolig födelsedag älskade unge -

I believe in U!

En förunderlig värld

Det finns mycket i vår värld som kan vara underligt. Ibland väldigt underligt och ibland mindre underligt.

I dag dök det upp ett brev med posten. Det visade sig vara en återbetalning från försäkringsbolaget. Jag ringde numret som stod på brevet för att höra efter vad det handlade om. Men inte blev jag klokare för det - "Nej, du får ringa ditt lokala försäkringsbolag."
Ehh ... Jaha, varför står då ert telefonnummer på pappret, vore det inte bättre med en mening som sa ... "Vid frågor och allmänt blonda funderingar, ring ditt lokala försäkringsbolag"?

Jag satt senare och letade tågbiljetter till Göteborg, det börjar ju dra ihop sig till bokmässan. Ser då att priset på vissa avgångar mellan 1:a och 2:a klass bara är en kronas skillnad. Vilket får mig att undra ... är männsikor i dag så snåla att de vill spara 1 krona på att åka billigare?

Nej, ibland är världen bra underlig.

En första anblick

Är det vi som färdas genom tiden eller är det vi som står still medans tiden rör sig förbi oss? En löjlig fråga kanske. Men jorden vi lever på snurrar runt sin egen axel varje dag - samtidigt är det svårt att förstå att vi står med våra fötter på en roterande boll. Allt känns ju faktiskt väldigt stabilt under våra fötter. I slutändan är det ju endast solens uppgång och nedgång som ger oss insikten om att vi faktiskt rör på oss.

Saker fungerar inte alltid som vi tror vid en första anblick, ibland får vi ta och gräva djupare för att förstå och greppa något. Inte alltid det roligaste kanske - men det kan vara nog så lärorikt.

Den Gyllene Regeln

Den gyllene regeln, ni har hört den förut. Det är ju så sabla enkelt egentligen - men trots det så händer det om och om igen. Kanske slutar vi människor ibland att tänka på följderna av våra handlingar, när vår egen egoistiska njutning ligger oss nära. Kanske för att det är enklast så. Men är det verkligen det? Enklast för vem? Mig? Dig? Visst, du protesterar och säger "Vad som är rätt för dig, kanske inte är rätt för mig." Vilket du har alldeles rätt i, vi är alla olika. Men jag tror ändå att vi kommer långt om vi faktiskt försöker. Så nästa gång du står inför valet - stanna upp och fundera en stund - det kan det vara värt!

"Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta,

om det gjordes mot dig."

Dansfeber

Efter en jobbig natt så vaknade jag något trött. Och naturligtvis så hade jag morgonmöte. Det var bara till att hoppa upp och se glad ut. Vilket inte är vidare svårt i och för sig.
Mötet var givande som vanligt, skönt att få en slutsammanställning på allt. Det sorgliga var dock att det var sista gången vi sågs - den här personen har varit guld värd för oss alla under en längre tid nu. Jag vet inte hur jag i ord ska kunna tacka för all hjälp. Kan inte göra mer än att önska dig all lycka till S i ditt nya projekt!

Kände mig lite låg efter mötet, så vad kan pigga upp om inte ett pass Zumba på gymmet. Svettigt men kul - en riktig energikick! Det passet kommer garanterat att finnas med på mitt schema varje vecka. Har ni inte prövat? Gör det, ni kommer inte ångra er! :)

Lycklig!

Underbar dag - underbart väder - underbara människor - underbart humör. Kan livet bli bättre än såhär, jo det kan det. Om jag bara på något sätt kunde radera ut 60 mils avstånd - en mindre petitess i verkligen, men en nog så jobbig verklighet ibland. Det känns inte som så mycket begärt att önska, bara det lilla - då skulle jag vara fullkomligt lycklig. Snart så ...

Och ni undrar varför jag inte tvättar badrumsspegeln varje vecka? :)