Tillbaks till vardagen igen

Tillbaks i småstan igen efter en mysig sportlovsvecka i Stockholm/Enköping. Veckan har som vanligt varit full av upptåg. Det har ju varit bokrea och som den boknörd jag är så har det shoppats lite böcker. Tråkigt nog tycker jag dock att bokrean i år har varit väldigt tunn. Men trots det så hittade jag ändå några guldkorn.

Lillebror och jag bytte barn ena dagen. Han tog med tonåringen för en dag i skidbacken och själv tog jag hand om lilla E som på 2 åringars vis pratar massor och fort och gärna en hel del italienska. Jodå, jag förstod nog hälften i alla fall. Nu när jag tänker på det så kanske jag borde köpt en språkkurs på italienska i stället för franska på bokrean.

Hur som hur så är det skönt att vara hemma igen. Förmiddagen i dag ägnades åt diverse ärenden som inte kunde vänta, sedan har resten av dagen fått vikas åt att färgsätta Theo. Nu kommer slutrushen - yey! Inte långt kvar nu innan boken skall vara klar. Även om det naturligtvis är kul så ska bli skönt när det är över. Börjar nog bli lite Theotrött för stunden, det blir ju som vanligt lite intensivt mot slutet.

Nu är det i alla fall dags att lägga ned för i dag och krypa upp i soffan med en kopp thé och bara ta det lugnt. Mys!!

Klardröm

Jag tyckte trots allt det var lite mysigt när spindeln kom krypande över golvet - ja om nu spindlar kryper eller går. Då vet jag att något är fel.

Kryper föresten - har det med hastighet eller mängden ben att göra? Bebisar kryper och de brukar inte vara så snabba, de har ju dessutom bara två ben - spindlar som har betydligt fler ben, ja vad gör de egentligen? Kryper, går eller springer? Ni vet ju hur de är, när man väl vill ha tag i dem så är de snabba som blixten på att springa sin väg för att gömma sig på ett obskyrt ställe. För att aldrig åter ses igen.

Nåja det var bara en parantes, jag skulle ju berätta om spindeln. Jo, bara just vetskapen om att jag tyckte det var mysigt att se spindeln försiktigt krypa över golvet, gjorde att jag visste att det inte var på riktigt. För ni ser mysigt och spindlar går inte ihop i min värld. Tycker alltid det är lika faschinerande när jag i drömmens värld blir medveten om att jag just drömmer. Det händer alldeles för sällan.

Ja, ser det snöar

Efter en lugn morgon med lite Theo, så är det nu dags att ge sig ut i snön med tonåringen.

Snö ja, den har vi knappt sett skymten av hemma i söder de senaste veckorna. Men här i Stockholm har det formligen vräkt ned hela förmiddagen. Nu som först har det slutat, så det är bäst att passa på att ge sig ut en sväng på stan.

På tal om snö, har jag sagt att jag älskar snö? Särskilt när det är sådana där stora ludna fluffiga flingor som faller åt alla håll. Det enda ställe jag egentligen inte tycker om snö på är vägarna. Men jag antar att man får ta det goda med det onda. Med andra ord - mer snö åt folket - mer snö åt mig!

Anländandet

Bilresan till Stockholm gick fort i går. Enligt klockan tog det ungefär som vanligt 5-6 timmar. Men det kändes som tre. Tonåringen sov otroligt nog nästan hela vägen, antar att det är växtligheten i hans kropp som tar ut sin rätt. Nåväl Ola och jag fick det ju lugnt i bilen i alla fall och det är vi inte vidare bortskämda med.

Framme hos mormor blev det sedan lunch. Tonåringen tryckte i sig ca. 300 gram hackbiff och några potatisar. Sedan fick han ont i magen, inte så vidare konstigt kanske. Vi får nog jobba vidare på att hitta känslan i magen - hungrig eller mätt - ja det är frågan.

Tonåringens stora lycka för dagen; Växt om mormor!!!

Det tog bara ett decennium

Att börja lördagsmorgonen med att kliva upp klockan 7 för att tvätta är inte det roligaste. Mer ett ont måste. Resten av dagen har dock varit betydligt trevligare. Ola och jag tog en sväng till IKEA och MediaMarkt. Sedan åkte vi in till stan och tog en fika och småshoppade lite.

Bäst av allt var nog ändå att mysa ihop i soffan och beta igenom Sherlock Holmes avsnitten. För att toppa det gjorde vi ett avbrott och stack i väg och köpte pizza. Japp, ni läste rätt. Jag åt min första pizza på säkert 10 år. Så supergott trots att den var glutenfri! De var så noggranna de kunde vara med glutenallergin. Bakade degen på ett annat bord och sedan fick den ligga på alluminiumfolie i ugnen. Anyhows, gott var det!

Nej, nu väntar soffan och tv-mys! Önskar er alla en mysig kväll!

Mysfredag!

Trött och sliten som jag är, så det känns underbart skönt att det äntligen är fredag. Det blev en sväng till J för en klippning tidigare i dag. Han var sååååå nära till att lyckas övertala mig att klippa av längderna. Det hela slutade med en kompromiss - lite mitt emellan med andra ord. Maybe next time! ;)

Tonåringen har precis åkt till sin far, själv så ska jag nu fixa en räksallad och sedan städa i ordning lite innan Ola dyker upp. Sedan kan vi ta myshelg!

Ha det gott alla!

Livet är inte roligt varje dag

Yey, tonåringen har hållt veckan ut i skolan. Skönt för honom, skönt för oss alla. Tänk om alla veckor kunde vara så. Men jag har varit enormt trött, men det var jag ju sist hjärtat strulade också, så det är ju egentligen inget nytt.

Om skolan gått bra denna vecka, Så blev veckans tråkiga i stället läkarens samtal. Svaret på tonåringens gastroskopi hade kommit - tunntarmen var fortfarande lite inflammerad. Så nu är vi tvungna att även ta bort vetestärkelse ur den redan strikta dieten. Och som inte det räckte även soja. Great! Vad blev nu kvar att välja på - jo, ris produkter. Huruvida Oatly´n fortfarande gick att använda var dietisten osäker på, men ja det vore ett enormt plus om det gick. Det ökar ju på valmöjligheterna något.

Men tro nu inte att det är så enkelt som att bara plocka bort allting det står vetestärkelse på. Det finns nämnligen A stärkelse och B stärkelse - A är ok och B måste bort. Vilken som finns i produkten? Ja för att kolla det måste respektive producent ringas upp. Lite att fixa med andra ord.

Men men, jag vet ju hur det har varit alla andra gånger. Vi har ju gått igenom det förut och det är lite ovant i början, men det brukar ge sig med tiden. Och till sist lagar man maten som om man aldrig haft några andra ingredienser.

Valentine´s

Alla hjärtans dag blev lugn och fin. Hade varit trevligare att spenderat den med Ola, men det är ju inte så noga. Det kommer ju dagar för det med. På morgonen fixade jag lite med blomsterbud, det visade sig senare under dagen att de missade en grej. Så Ola fick lite extra gott tillsammans med leverans nr två som plåster på såren, det kallar jag service.

Det blev även en sväng ut, för att fixa något litet åt tonåringen. När jag sedan kom hem så dök det upp ett blomsterbud med en rosa dröm från Ola. Se här ...

När tonåringen kom hem från skolan så visade han ett Rött Hjärta som han och alla hans klasskamrater hade fått/gjort. I mitten på hjärtat stod respektive barns namn - och runt omkring snälla kommentarer från var och en i klassen. Så fint att se hur han växte av alla vackra ord. Tänk vad lite som behövs för att göra någon lycklig - ibland behövs bara ett litet ord.

Upp och ned och upp igen

Någonstans var det nog tur att fredagskvällen med tjejerna gav lite energi. För resterande av helgen sög mer än jag varit med om på länge. Tillslut tog stressen ut sin rätt och hjärtat gjorde sig påminnt igen. Någonstans hade jag nog förträngt akutbesöket i höstas. Har ju inte ens bokat in några av de sista uppföljande tester jag skulle gjort sedan dess. Har ju inte haft några egentliga problem sedan dess så det har liksom inte blivit av. Men här var det igen, nu var det tillbaks och det kom som en käftsmäll. Det var bara att ta sig i säng och vänta ut det värsta. Och framför allt be alla om liiiiite lugn och ro och hoppas att det inte skulle vara alltför mycket begärt.

Födelsedagsfirande!

Det blev en toppenkväll med tjejerna i fredags. God mat och gott vin och massor med skratt och tjejprat såklart. Och en tonåring som mer än gärna satt och lyssnade nyfiket emellanåt, så det gällde att vakta sin tunga.

Av tjejerna fick jag en jättefin vas från Sea glasbruk. Det tackar vi för!
Misstänkte att det var någon present på gång, när både J och N börjar fråga ut mig om min favoritfärg på msn några dagar tidigare, med ungefär 1 minuts mellanrum. ;)

Vi konstaterade att det här borde vi göra oftare, men vi vet ju alla att det inte är så lätt att få till det i dagens stressade familjeliv. Vi får försöka göra så gott vi kan! Själv insåg jag hur länge sedan det var som jag kunde slappna av och ha riktigt kul. Så den här kvällen blev efter en lååååång jobbig vecka en riktig lisa för själen. Vill ha mer av det!!

Tyvärr kunde inte Ola komma till detta födelsedagsfirande heller, så nu håller vi tummarna att vi får hit honom till denna helgen i stället. Hur var det nu, hoppet är det sista som överger människan.

En vanlig dag

Det har inte varit någon vidare vecka för tonåringen. Han kom hem från skolan 2 dagar av 4. Första dagen av de två hade han sprängande huvudvärk. Det hade varit rörigt i klassen, en annan elev hade haft en dålig dag och hade skrikigt och gapat från lektion ett. Och för tonåringen blir det för mycket. Han ringde efter lunch och frågade om han fick komma hem. Någon minut senare ringer hans fröken och säger att hon skickar hem honom. "Ingen idé att han är kvar, han är ju helt slutkörd och sönderstressad av röran här idag."

När han väl kom hem så låg han på sitt rum i mörkret och vilade hela eftermiddagen. Klev upp åt mat och sedan vid sjutiden sa han godnatt. När jag tittade in senare hade han somnat med kläder och allt, på sin säng. Så det var bara att väcka honom och se till att han kröp ned under täcket.

Igår var huvudvärken borta, han gav sig i väg till skolan som vanligt. Men vid 11 var det kört igen. Han ringde återigen och frågade "kan jag komma hem, jag mår inget bra". Och hem kom återigen en väldigt slutkörd kille.

I dag är det studiedag, så i dag har han sovmorgon. Hoppas att helgens ledighet kan ge honom lite energi. Men jag vet också att några dagar inte kommer räcka. Vi måste på något sätt hjälpa honom att energispara. Hjälpa honom att hitta strategier för att hålla skoldagen ut. Som det ser ut nu, så fungerar det inte alls. De dagar han håller dagen ut, så är han så trött när han kommer hem att han inte har någon som helst koncentration eller ork för alla läxor.

Denna helgen hade ju varit bra om han hade fått vila ut helt, men en redovisning måste göras klar. Och som läget är just nu kommer han aldrig att få det gjort själv. Men skam den som ger sig - det får bli en vilodag i dag, så får vi sätta oss tillsammans i morgon och hjälpas åt.

Snart snart kommer sportlov och långledighet. Längtar!

Tack för en trevlig kväll!

Det blev en lyckad födelsedag i går. S dök upp på lunch, och till kvällen blev det middag för familjen. Även älskade syster överraskade med sin närvaro på hemmaplan. Bjöd på baconlindad fylld fläskytterfilé och potatisgratäng - det blev hur gott som helst.

På fredag väntar middag med tjejerna och sist men inte minst så kommer Ola. Härligt! Vad som bjuds då kan jag inte avslöja nu, utan det får jag återkomma med efter helgen.

Vi glömde helt bort att ta lite bilder i går, sånt händer. Men med födelsedagen i går så letade sig ju lite nya fina saker in i vårt hem. Så här kommer lite bilder på det i stället...

Soffkuddar från Ceannis

Glasen Rand från Paradisverkstan

Födelsedag No 38

Oj, vad fort åren går. Känns inte alls som jag börjar närma mig 40, å andra sidan så kanske det är just såhär det känns. Menar hur ska jag veta det, jag har ju aldrig varit här innan. Blir man någonsin gammal?

Jag misstänker att jag kommer sluta mitt liv som min älskade farmor. Jag kommer sitta där på hemmet över 90 år gammal, med plirande ögon och bus i tanke och fortfarande känna mig som 30. Och jag ska fuska i Fia så ofta jag kan!

Nej, nog med bubblat för i dag, nu måste jag sätta fart. Gäster väntas både till lunch och kväll och jag misstänker att de förväntar sig att bli bjudna på något ...

Så Grattis till mig! ;)

Baka baka liten kaka

Känns som det var länge sedan jag bakade. Så i dag hjälptes jag och tonåringen åt och bakade Gluten och Mjölkfria Hasselnötsmuffins. Inte det minsta nyttigt - rena sockerbomberna om vi ska vara petiga. Men ack så goda!

Catch up!

Det har inte blivit något bloggande på några dagar. Jag har inte haft ett endaste uns av energi till att skriva här. Tonåringen genomgick ju gastroskopin på Onsdagen. Tyvärr har han inte mått något vidare efteråt. I vanliga fall brukar han aldrig må dåligt av narkosen. Men den här gången har det varit mindre roligt. Det började med två vändor till uppvaket i onsdags - låt oss hoppas att det blir sista gången vi får vara med om det igen.

Efter några dagar hemma så är han i alla fall tillbaka till sitt vanliga jag igen. Själv har min energi sinat för varje dag och slutade i en migränattack. Men i dag har jag äntligen kunnat ta tag i allt som jag inte kunnat göra de sista dagarna. Underbart!!

I dag fick bli en städdag. Tonåringen åkte i väg en sväng med sin far, så då passade jag på att träna ett pass och sedan var det bara till att plugga i min iPod i öronen och storstäda dagen lång. Kan ju vara trevligt om det ser hyfsat ut här hemma innan min födelsedag.

Nej, nu är det nog bäst jag tar och diskar upp efter middagen. Sedan blir det en välförtjänt myskväll framför tv:n ...

Biopsy time - igen

Lite trötta och matta efter gårdagskvällens 50 års kalas. Men kul hade vi!

I dag väntar en sjukhus dag. Tonåringen måste in för en gastroskopi. Så nu har vi "emlat" några ställen och kan bara hoppas att vi valt rätt ställen. Jobbigast just nu för tonåringen verkar vara att han varken får äta eller dricka något. Han mår alltid så illa på tom mage.

Men för att han inte skulle fuska nu på morgonen, så sa jag till honom att om han fuskar så kommer det att märkas och Då måste han göra om gastroskopin igen.

Själv känner jag mig mest stressad över hur många timmar som kommer försvinna idag bara till att sitta på sjukhuset och vänta.

Jag får helt enkelt försöka jobba lite på boken. Finns en hel del att arbeta om sedan vi bestämde tonen. Kan ju vara skönt att ha något att göra medans jag väntar. Jag vet att jag sagt det förut men jag säger det igen. Jag gillar verkligen inte sjukhus!!!