Huset är äntligen klart. Det har tagit tid, men det finns väl en mening med det också.
Att det nu är klart, lämnar en bitterljuv känsla efter sig. Jag erkänner att jag är lite avundsjuk på den som kommer att få bo där. Men samtidigt ska det bli otroligt skönt att få lämna det här kapitlet bakom mig - och få stänga den just den här boken för gott!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar