Snart men inte nu

Snöröken yr i kvällningen utanför. Själv sitter jag uppkrupen i soffan med en kopp varmt thé och myser, i en adventspyntat lägenhet. Snart är det dags att ge sig av ut i snön. För oavsett vad Ola tycker så åker jag och hämtar honom vid bussen, för i den här snöröken vill ingen gå hem.