Hade först tänkt skriva lite om kärlekens storhet, då jag ägnat en stund i kväll åt att filosofera över det hela med en kär nära vän.
Men det är svårt att inte få det att låta klyschigt och sockersött.
Så jag tänker inte tråka ut er med att förklara storheten jag känner just nu, eller storheten med kärleken för den delen, för det är ju knappast något nytt. Den har ju trots allt funnits här på jorden ett tag ;)
Ni som känner mig privat vet ju redan hur galet kär jag är - och det är något som för mig är omöjligt att gömma!
Människor växer och förändras och föränderlighet är det vackra med livet. Men det absolut vackraste för mig är när man hittar just den som man vill göra det tillsammans med. Det som komma skall var inget jag trodde jag skulle få uppleva igen, vilket skulle kunna bero på att jag var så inställd på att "en gång räcker - aldrig mer" ...
... Tänk så fel jag kunde ha! :)
Recent Posts
0 kommentarer:
Skicka en kommentar