
Recent Posts
31 dec. 2010
MMXI - Nu börjar vi om

30 dec. 2010
Bläckfisk kanske?

29 dec. 2010
Julen är nu över

23 dec. 2010
Snart är allt klart!
Nu väntar lite middagsgäster, tonåringen har gjort sin första Janssons frestelse. Den ser supergod ut! Sedan till kvällen ska tonåringen och jag göra det sista julgodiset. Sedan kan vi ta jul och inte göra annat än att bara äta gott och mysa.
19 dec. 2010
Julpyssel
Tror tonåringen fick mer ischoklad på brickan än i formarna :)
En spindelväv av knäck ...
17 dec. 2010
Nu börjar lovet
TGIF dan före dan före ...
Nedräkning pågår - nu är det ju bara en dag kvar innan vi åker. Längtar efter Ola!!!!
Ingen koll på fjortisar!
- Får jag klippa mig som jag vill?
- Självklart!
Efter en stund ringer min mobil ...
- Får jag raka av mig håret?
- Eh, nej det får du inte!
- Ja men du sa ju ...
- Ja, fast även jag har gränser.
Min gräns går vid att du ska ha hår kvar på huvudet,
så att du faktiskt har en frisyr kvar att klippa.
Efter en stund kom ett sms ...
"Det blir fjortisfrillan"
Fjortisfrilla ... Jaha, jag förstår precis! Not!
Gissar på kortklippt hår med lång sidlugg... Vad tror ni? :)
15 dec. 2010
Lång höst
Ska jag se på det stora hela så har han jobbat över vår allas förväntan den här terminen - och det är stort. Kvällens uv-samtal visade några preliminära VG och det var mer än jag hade vågat hoppas på.
Lovet som kommer snart är enormt efterlängtat och inte minst välbehövligt. Det har varit en hel del att ta hand om och styra upp innan helgen. Men nu är det inte mycket kvar.
Några dagar kvar nu bara, sedan väntar Stockholm/Enköping och vi kan få pusta ut några veckor och samla nya krafter inför nästa termin.
14 dec. 2010
Yey!


13 dec. 2010
13:e December
Sedan dess har det varit fullt upp, straxt om någon minut eller så väntar ett möte. Känner inte det minsta för att gå ut och skotta fram bilen (ja, här har det snöat hela förmiddagen) men jag har inte så mycket val. Fryyyyser redan!

12 dec. 2010
Thought for day
9 dec. 2010
Annadagen
Idag ska ju julens mat påbörjas, och har ni inte redan gjort det så är det nu dags att lägga lutfisken i blöt. Se nu bara till att ni vattnar ur den ordentligt innan ni äter den sen. Men det lär ni märka om inte annat.
Men det är inte bara lutfisken som ska läggas i blöt på Annadagen enligt gamla traditioner - Julölet skall bryggas och Juleljusen skall börja stöpas.
Det var med andra ord bråda dagar förr i tiden. I dag vet jag inte någon som skulle sätta i gång med allt det där i dag. Vi har nog för lite tid helt enkelt eller är det så att vi inte tar oss tiden längre. Kanske har vi helt enkelt viktigare saker att göra - jag vet att jag har.
Nej, här hemma blir det ingen blötläggning av fisk i dag. För själv tänker jag krypa upp i soffan med en dundersjuk tonåring och bara mysa framför en film - quality time!
8 dec. 2010
Omöjligt att sova
-Jordbävning?
-Nej, just det ja - skrällhosta!
Tror faktiskt inte grannarna heller har lyckats få någon sömn och någonting säger mig med tanke på hur tonåringen låter - att det lär dröja innan vi får.
Nähä, nu är det dags att sticka i väg på ett yoga-pass, förhoppningvis kanske det kan få mig att orka hålla mina ögon öppna i dag. För sedan väntar Giraffer och Sjukhusrum.
6 dec. 2010
Rörigt? Nejdå, inte alls.
4 dec. 2010
Nu vill jag bli frisk!

3 dec. 2010
Efterlängtad fredag!
Just det ja, när Ola och jag satt och skrev tillsammans över telefon i går kväll, så kom jag att tänka på en låt som jag nu tänkte dela med mig - enjoy!
Idag pausar vi
Han är hemma i dag och har fortfarande ont. Pratade med hans klassföreståndare på morgonen. Hon sa att han hade jobbat så hårt i skolan sista tiden att hon inte var det minsta förvånad. Vi vet båda två att det här är hans sätt att visa när det blir för mycket. Känslor är svåra att känna och uttrycka när man inte riktigt vet hur eller vad det är man känner och det här är hans sätt att visa det på.
2 dec. 2010
Vad sägs om nu?

30 nov. 2010
Fantasin har inga gränser
Men nu kom jag helt bort från det jag skulle berätta. Jo, i kväll förstår ni så kom tonåringen med ett förslag - vi möblerar om! I hans värld var det enkelt, han har en massa möbler - han har ett rum - således så är det ju bara att flytta om alltihop enligt tycke och smak. Tanken är fin, bara inte direkt genomtänkt.
Vad som gick förbi var att storleken på möblerna har betydelse för deras nuvarande placering. "Nej, bokhyllan går inte att dela.", "Nej, ställer du soffan där så kan du inte öppna dörren.", och så vidare. Att försöka förklara det omöjliga i det hela var just - omöjligt.
Enda lösningen som jag kan se på vårt "dödläge" är att jag helt enkelt får slänga ihop en skalenlig ritning i morgon med "lösa möbler". Så kan han möblera om på ritningen bäst han vill. Har jag tur så kanske även han inser det omöjliga i sina grandiosa planer.
Men hur som hur, är det något som han visat stora mått på i kväll, så är det kreativitet - och det är inte att förakta.
Spår!
Men jag upptäckte en sak när jag kom hem från att släppt av honom vid bussen. Människor lämnar spår efter sig - vissa mer än andra ...
28 nov. 2010
1:a Advent
27 nov. 2010
Snart men inte nu
Julmarknadshelg
Min egen dag blir lugn. Tänkte varva min dag med att plocka i ordning lite och med vila. Skönt om det inte ser ut som ett bombnedslag när Ola kommer i kväll.
26 nov. 2010
Perspektiv
Hade proverna redan visat något? Var cancern tillbaka? Hade den flyttat sig någon annanstans? En miljon frågor och inga svar. Jag hade ju inte heller några svar att ge. Allt jag kunde göra var att finnas där och att lyssna.
Men nog ger det perspektiv på vår tillvaro här på jorden.
Nog för att mitt liv kan vara överdjävligt jobbigt ibland - men det är i alla fall inte dödligt. Jag har det bra.
My bad
Mataffären klarades av snabbt - inget krångel alls från tonåringen. Sedan in på Intersport, han hittade genast en sko. Vilken jag snabbt deklarerade att "den blir det inte eftersom den inte är fodrad".
Att ta ett nej kan vara svårt för alla ibland. Men för honom så otroligt mycket svårare, ibland till och med omöjligt. Han tittade snabbt på alla andra skor, och nu menar jag snabbt ca. 10 sekunder. Visste redan vid mitt nej vad som var på väg, hans humör var på väg att svänga och det gick fort. Och det enda jag kunde känna var - åhhhh, jag orkar inte, inte nu, inte här!
Nästa affär -Team Sportia. Säkert 20 olika kängor att välja på. Han tittar sig snabbt omkring i ca 5 sek. "Nä, alla är fula". Inte en chans att han hunnit se alla kängorna på den tiden. Ser på honom att han är toklåst. En expedit kommer fram för att hjälpa till. Hon håller upp en känga med Gore-tex. Då får han ett utbrott. "Tänker aldrig ta på mig Gore-Tex, det är fult!" Hennes förklaring om att Gore-tex inte är något som syns utanpå hjälper inte. Hon inser inte att hon har förlorat redan innan hon klivit fram. Han är totalblockad.
Jag plockar helt sonika ut honom ur affären. Har god lust att skälla ut honom för hans otrevliga beteende. Men jag vet att just nu så hjälper inte det för fem öre, utan i detta läget skulle det bara göra saken värre. Jag vet också att jag kunde gjort saker annorlunda innan vi ens klev in i affären. Jag gjorde den stora missen att inte förklara vad han kunde förvänta sig att finna i butiken.
Efter en halvtimme av prat och tråcklande är blockeringen nästan borta, så vi gör ett nytt försök på Stadium. Denna gång med en förklaring innan på vad vi ska göra och inte göra. Och vips hade vi köpt ett par vinterkängor. Hur smidigt som helst.
Tänk att det ska vara så svårt ibland när det samtidigt kan vara så lätt ...
24 nov. 2010
Prisa Gudarna

För er som fortfarande undrar
23 nov. 2010
Ett konststycke
Ja, nog är det ett konststycke i sig att kunna måla och rita på ett barns oförstörda vis. Nog för att jag är bra, men så bra kommer jag nog aldrig bli.
Designern Lucy Merchant däremot har skapat en grupp möbler som hon kallar "Mommy's Chair" Inte så svårt att se var hon funnit sin inspiration - i barnteckningar så klart!

Önskar snart vore nu
Ligger nu nedbäddad tillsammans med en förkylning och feber som inte heller vill gå över. Och ja, livet skulle kunna vara betydligt roligare än så här. Men som med allting annat är det bara att hålla ut - this too shall pass ...

20 nov. 2010
Hoppsan!
Nu när allt lugnat sig och det går att prata igen, så kan vi äntligen koppla av med något så hjärndött och småkul som Armageddon på tv.
-"Components. American components, Russian Components, ALL MADE IN TAIWAN!"
Ombyte förnöjer
Jag vet att han har massor av ta ikapp inför provet på tisdag. Men att jag skulle hitta honom pluggandes utan att jag sagt ett ord om det är stort. Ni kan inte i er vildaste fantasi förstå hur underbart det var att se. Jag trodde han skulle vara trött och redan gett upp efter gårdagens sittning mellan 14-19. Men tydligen inte. Skönt! Ni anar inte hur skönt det är. Jag kunde till och med gå och lägga mig och sova lite till. Började nästan tro att jag vaknat upp till en alternativ värld.
Vid 18 tiden i kväll kom han och sa; -"Mamma måste jag skriva mer? Det går inte! Mina fingrar gör så ont". Efter en snabb titt på honom så såg jag att en härdsmälta var nära. Och DET vill vi undvika för då är resten av dagen körd. Efter att gått igenom vad som var kvar att skriva, så konstaterade jag ... "Det räcker med anatomi för idag, du får ta resten i morgon." Och med de orden såg det ut som hela han plötsligt blev tio kilo lättare.
Nu efter maten är det dags att krypa upp i varsitt hörn av soffan och se Cloverfield och skriva en recension. Ombyte förnöjer!
18 nov. 2010
Värmande tankar
16 nov. 2010
Shi-shnu i miljoner

Logisk strukturering
Frågan är nu bara i vilken ände jag skall börja. jag tror helt enkelt att det får bli vardagsrummet där det är minst stökigt, med andra ord det rum som har störst chans att bli klart innan det är dags för kvällsmaten.
Färg i ännu en grå dag

13 nov. 2010
Myslördag!
By the way ... Jag provade säkert 50 olika stövlar/skor i går. Hittade jag några som föll mig i smaken? Nope! Som vanligt när jag behöver något så finns det inte. Behöver jag inga skor så finns det massor - återigen lagen om alltings djävlighet antar jag.
12 nov. 2010
Inte göra något
Vart tog veckan vägen
11 nov. 2010
Grattis på födelsedagen!
10 nov. 2010
Strålande!
Är på sjukt bra humör i dag, nu tänker ni förstås att det är för att jag har "date" med Ola i dag. Och visst, självklart blir jag glad av bara tanken att vi straxt ska träffas, det är ju alltid lika härligt att vara i varandras närhet. Men det handlar inte bara om det.
För ni ser, jag har nämnligen en plan. En lysande plan, inte så stor men stor ändå. Vad det är för plan? Låt er hållas, den är inte redo för rampljuset ännu. Säger som min farmor brukade säga ... "Det finns en tid för allting ..."
9 nov. 2010
Första snöstormen

6 nov. 2010
Fortfarande ingen jacka
I dag har jag haft en vilodag, vi åkte in en sväng till stan. Tog en fika på Vetekatten som var lika fullt av folk som vanligt. Kvällen spenderades med en god middag hemma hos italienska delen av familjen. Trevligt!
Det har varit skönt med lite vila i dag, i morgon väntar de sista 4:a, sedan är det dags för något - hmm ... annat helt enkelt.
Vad är vad?
3 nov. 2010
Delar av en fantastisk armé
Vi mötte upp Ola och sedan gav vi oss ut till Östasiatiska museet för att se Terrakottaarmén. Tycker helt klart att utställningen vart över förväntan, nackdelen var dock att det var mycket folk och trångt. Men trots allt värt inträdet (150:-).
Efter det var det ett par hungriga magar som skrek efter mat, så vi drog till Jensens´s för en god lunch. Sedan var det till att ge sig hem, tonåringen och jag skulle ju hämta upp lilla E på dagis. En superhärlig dag trots det tråkiga vädret, synd bara att vi inte hann med allt vi skulle velat - men det finns ju fler dagar.
29 okt. 2010
Swamped
Måste fixa vinterdäcken till bilen i dag innan vi åker i morgon. Visst det är inga problem att åka med sommardäck nu , frågan är bara hur det är om två veckor då det är dags att åka hem igen. Dumt att chansa helt enkelt, det kan sluta dyrt.
Better get movin´again!
Återvändsgränd?
När kvällen kom var jag helt slut, så jag kröp i säng tidigt. Somnade till men väcktes av Ola som ville säga god natt. Efter en stund hör jag hur det ringer på andra linjen. Tittar på mobilen - dolt nummer. Tittar på klockan - 22:23. Tänker att någon som ringer så sent på en vardag måste vilja något viktigt.
Jodå, som ni säkert räknat ut. Det var tonåringens läkare som fått en stund över på barnkliniken. Hon ursäktar den sena timmen. Efter lite prat konstaterar hon snabbt - prata med hans andra läkare om att sätta ut medicinen. Mår han alltför dåligt, så sätt då ut den omedelbart. Att öka den andra dosen för att minska refluxen var inget alternativ.
Att det skulle dyka upp biverkningar var inte så förvånande, själv har jag aldrig i hela mitt liv sett en sådan lång bipacksedel som den här ...
28 okt. 2010
Vad vore vi utan drömmar
"Ring mig!" - och vips var jag tillbaka i verkligheten igen. För jag vet vad sms:et betyder, även innan jag ringt - ännu en dag då tonåringen inte orkar med mer. Så medans jag tar på mig ytterkläderna så ringer jag upp honom. Det var bara att sätta sig i bilen och hämta honom i skolan.
Bara några dagar kvar
Eftersom vi som vanligt passar på att åka norröver så innebär det för mig att jag kan få lite andningspauser - nödvändigt för att orka med vardagen. Men det innebär även att det blir svårare att strukturera och att schemalägga dagarna. Det får bli som det blir, energipåfyllnad är prio ett - ett måste för att orka.
27 okt. 2010
Får jag också sova nu?

Samtal
- For u always! (Nu sa jag inte det, men jag skulle ha kunnat).
- Kan du?
- Självklart! Ehh, ett ögonblick bara ... måste bara kolla min kalender (som jag vet är tom). Inga problem, det fixar jag. Hur många talar vi om (säg 30, please säg 30)?
- 15.
- No problemas, I´m on it!
26 okt. 2010
Jag tog beslutet!
Jag tog det, det är mitt val och jag känner att jag kan stå för det, vilket känns skönt för det var viktigt för mig. Som jag nämnde tidigare så finns det ingen annan än jag som kunde göra valet åt mig.
Därmed inte sagt att det var ett enkelt beslut att ta, utan tvekan är det hittills mitt livs svåraste val. Jag vet inte än om det är rätt beslut jag nu tagit, jag önskar verkligen jag visste, det hade gjort allt så mycket enklare - men det är något som endast framtiden kan utvisa. So be it!
Men jag hoppas hoppas verkligen innerligt att det är rätt!
Att lära av sina misstag?
Hmm ... nåväl, när vi är på väg ut så säger sköterskan;
- "Nu hoppas jag att du lärt dig att låta bli att hoppa över räcken på det sättet".
Varpå tonåringen svarar med ett självsäkert skratt;
- "Nädå, nästa gång så klarar jag det!"
Någon sa någon gång till mig, att man får inte mer än man kan hantera ... Please, give me a break! ;)
Hört talas om hänsyn?
När klockan närmar sig 23 leds någon (minst sagt överförfriskad) ut från festen till en väntande förälder. Bra, då känns det ändå som att de kunde tänka lite (de kanske inte var så korkade i alla fall?). Men så skulle jag tydligen inte tänkt, för när de då till vår allas glädje ger sig av ut på stan runt midnatt, och då väljer att hoppa på en bil utanför så kan man undra hur det är ställt.
Misstänker med tanke på alla klagomål i huset, att det lär dröja innan det blir en sådan fest igen.
22 okt. 2010
Omtumlad
Resten av dagen kändes bra - mycket bra. Men sedan kom oron smygande med tankar och frågor. Är det här verkligen rätt väg? Är det rätt steg att ta? Vad är alternativet om jag säger nej? Gör jag rätt eller fel?
Och jag vet - Jag vet att det finns lika många svar på frågorna som det finns människor.
För en stund önskar jag nästan att någon annan kunde ta beslutet åt mig, bara för att ha någon att skylla på om det går åt fanders. Men samtidigt så är jag tryggt förankrad i att jag aldrig i livet skulle vilja att någon annan tog beslutet.
Det finns ju även hopp - Det kanske är just precis det här vi behöver. Det kanske är det här som är lösningen.
20 okt. 2010
Cry Wolf
Det var inte läge att dra igång ännu ett - "Du måste ta det lugnt" samtal. Så jag lät det bero.
Mötet gick sådär, han var otroligt uppe i varv och satt mest och skrattade och var allmänt tramsig och nämnde emellanåt att det gjorde ont.
Eftersom han inte kunde böja handen uppåt så ringde jag vårdcentralen så fort vi kom ut från mötet. Nähä, de hade slut på tider. Men vi kunde återkomma efter 16:30 då jourcentralen öppnat.
Så vi åkte hem och gjorde läxor, käkade kvällsmat och ringde jourcentralen. Fick en tid efter 20. Han gnällde inte nämnvärt över armen, bara när han försökte röra den i vissa lägen. När vi väl var hos läkaren (som visade sig vara hans skolläkare) så satt han mest och skrattade åt sitt misslyckade jack-ass stunt. Men hans skolläkare såg lite bekymrad ut en stund, sedan skickade hon oss direkt till röntgen.
När vi kom in på sjukhuset var det tyst och öde överallt, tonåringen tyckte att det var som att vara i en skräckfilm. Hmm...
Röntgen gick fort, sedan kom en sköterska och meddelade utan vidare förklaring. - Ni ska gå ner på akuten och anmäla er.
Väl nere på akuten så blev vi snabbt inplockade i gipsrummet. Så jag konstaterade lite snabbt att du har nog brutit något. Coolt tyckte tonåringen och tramsade vidare. Sedan var det det vanliga med ortopedläkare och gipsning - handledsfraktur.
Idag tycker han inte att det är lika coolt, han har insett att det faktiskt är lite bökigt med att bara ha en hand att använda och det gör ONT!
Jag kan bara återigen konstatera att det var tur att vi åkte in. Att personalen på jourcentralen skojade om klippkort är saker man får ta. I tonåringens fall är det bättre att åka in en gång för mycket än för lite. :)
16 okt. 2010
Tålamodet tog slut

15 okt. 2010
Höstnytt i garderoben


Svenska språket i utveckling
- Superbra, vi går igenom det i kväll igen så det sitter.
- Men det är ju inte engelskan jag behöver hjälp med!
- Nähä, vad behöver du hjälp med då?
- Svenska, att stava och skriva. Jag kommer inte ihåg hur man stavar "själv" längre, så jag skriver bara "sj".
- Men, hur tror du att det stavas då?
Osäkert får han fram rätt stavning med lite hjälp av att jag ljudar.
Jag säger till honom att vi pratar med A om det hela, vilket verkar lugna. Sedan förvinner han i väg till skolan.
Men jag blir kvar, funderande över hur språket håller på att förändras. Har ni sett hur det ser ut i barnens sms/meddelanden till varandra?
Det finns knappt några hela ord. Det är "vgd" "sj" osv. Förkortningar i all oändelse (fint ord, gissar på att det är lokalt).
Anyhows, vad det här gör med barnens språk är rätt uppenbart. Visst ett språk är alltid under ständig utveckling, men jag har svårt att se att det här skulle vara rätt håll.
Tänk om alla vore som er
Tack A och H, för er otroliga värme och visdom ikväll - och sist men inte minst ert stöd när jag som bäst behövde det!
14 okt. 2010
Tvätthög utan slut.
Idag fick han bära ned allt till tvättstugan i källaren och sortera själv. Men något säger mig att det inte kommer att hjälpa!
Nähä, dags att ge sig i kast med monsterhögen i källaren igen. Om ni inte hör något ifrån mig under resten av dagen så vet ni vart jag finns ...

... at the bottom of the pile. ;)
13 okt. 2010
Ett första bakslag?
Citat
Nähä, dags att sätta fart från en björn till en annan. :)
12 okt. 2010
Håll tummarna!
11 okt. 2010
På tal om kärlek
En transportör hade inte varit fel att ha ibland. Men men, det är ju tanken som räknas. :)
Shi-Shnu!
Kärleken den kärleken
Lördagen till Söndagen blev det lugnare med bara tonåringens flickvän som sov över. Fnitter och tv-spel hela helgen. Men ååååå så jobbigt det blev när det var dags för henne att bege sig hem till sitt igår kväll. Nykära som de är så är det ju svårt att säga hej då, och de kommer ju inte att få ses förrens i eftermiddag. :)
Själv har jag otroligt nog hunnit med en hel del under helgen. Sedvanliga helgstädningen och sedan en massa Theo. Faschinerande att se vilken förändring lite ny färg kan göra på en gammal sida. Det blir bra - mycket bra!
7 okt. 2010
Njut för mig
Jo, jag hade hellre varit där. Där i värmens Italien på en vingård - men nu är jag inte det. Kanske bäst att gräva ned sig i färgsättningen igen, och helt enkelt inte låtsas om som att det finns varmare ställen i världen än Sverige.
Colour colour on the screen

Torsdag är den veckodag som i Norden är uppkallad efter den fornnordiska åskguden Tor. På latin kallad dies Jovi, vilket betyder Jupiters dag. I norden jämställde man Tor med de romerska gudarnas konung, Jupiter. Torsdagskvällen och den därpå följande natten var enligt folktro en vanlig tid för handlingar som hade med magi och trolldom att göra. Ville man lära sig att spela av näcken eller tillverka en bjära, så skulle det ske tre torsdagar i följd. Åtgärder mot sjukdomar skulle vidtas under torsdagsnatten. ~ Wikipedia
6 okt. 2010
Varför gömma kärlek?
Men det är svårt att inte få det att låta klyschigt och sockersött.
Så jag tänker inte tråka ut er med att förklara storheten jag känner just nu, eller storheten med kärleken för den delen, för det är ju knappast något nytt. Den har ju trots allt funnits här på jorden ett tag ;)
Ni som känner mig privat vet ju redan hur galet kär jag är - och det är något som för mig är omöjligt att gömma!
Människor växer och förändras och föränderlighet är det vackra med livet. Men det absolut vackraste för mig är när man hittar just den som man vill göra det tillsammans med. Det som komma skall var inget jag trodde jag skulle få uppleva igen, vilket skulle kunna bero på att jag var så inställd på att "en gång räcker - aldrig mer" ...
... Tänk så fel jag kunde ha! :)
5 okt. 2010
Det var den mattan det
Han har ju nu varit hemma i ett par veckor, och hittils har ingen olycka skett. Så det kändes inte så farligt när jag tidigare idag missade att stänga till grinden när jag satt och jobbade. Han hade ju trots allt bara smugit sig precis innanför och somnat på parkettgolvet. Men så var det ju det där med att vara konsekvent, så det var bara till att säga åt honom så lufsade han ut igen.
Tänkte inte så mycket mer på det. Förrens senare när jag är i köket för att fixa thé och det blir sådär ovanligt tyst. Ni vet sådär tyst som det bara kan bli när det är något fuffens på gång. Jag kikar ut i hallen - ingen lillvilde. Jag kikar in i sovrummet - ingen lillvilde. Jag kikar in i bardummet och nästa sovrum - Ingen vilde där. Det finns bara ett rum kvar ... Japp, där stod han - mitt på den stora svarta mattan och framför honom - en stor fin spya.
Han tittar på mig - jag tittar på honom. Med en suck säger jag
- Ut!
Han ger mig en blick medans han lufsande rundar spyan och lämnar rummet. Om jag inte visste bättre så kändes det nästan som att han bara väntat på en chans att få smita in bara för att kräkas på mattan.
4 okt. 2010
Hemma igen
Naturligtvis har vi även hunnit med en massa goda middagar (utom den på Sarajevo som var den sämsta jag ätit ute på länge.) Kul att få träffa I och G igen, det var inte igår.
Det blev även en sväng till museet med svärmor för att se på nya utställningen - lika kul som vanligt. Äh, som ni hör har vi hunnit med en hel del. Så förhoppningvis har jag nu bunkrat upp lite energi så jag klarar mig dessa kommande mörka höstdagar.
Tanken för dagen var att jag skulle jobbat vidare med att piffa till lite gammalt med lite nytt. Men dagen har varit fullt av andra måsten att ta tag i tyvärr. Shit happens, typ. Det kommer en ny dag i morgon :)
30 sep. 2010
Nöjd eller Onöjd?
O tycker att jag borde vara nöjd. Så det är nog bäst att jag är det då, så blir i alla fall han nöjd. ;)
29 sep. 2010
Ibland händer de mest oväntade saker
För en stund sedan så ramlade tonåringen in genom dörren, så nu är det dags att hitta hjärnan och hjälpa till med engelska läxan. Logistiken för de kommande dagarna är nu fixade så snart är det dags att "Go nuts" Yey! Sedan får vi se hur det går ..
28 sep. 2010
Snabbresumé från Bokmässan
Jag återkommer med bilder från årets äventyr lite senare. Just nu ligger jag nedbäddad i soffan med feber och förkylning. Så ni får nöja er med denna video sålänge ..
Ola hade signering i SF-bokhandelns monter på Lördagen ..
27 sep. 2010
I am .. the luckiest
22 sep. 2010
Dags för Bokmässan!

Kvällsbubbel efter en låååång dag ..
Men något säger mig att tonåringen inte kommer att kunna somna så lätt. Äh, vi tar det från början. Förmiddagens fixande av det sista att ordna inför resan i morgon tog sin tid. Vid lunch var jag hemma igen - tog ut lillvilden på en promenad och tänkte att sedan kan jag få lägga mig och sova bort lite feber (trodde jag ja).
När jag kommer längst bort på vår vanliga lunchpromenad så ringer mobilen - skolan - tonåringen har råkat ut för en olycka och behöver läkarvård. Jag snappar upp ord som "mycket blod" "Bakhuvudet" "Chockskadad" "Skakar" "Kan jag komma genast?". Jag tittar på hunden och inser att det kommer ta tid att ens kunna ta sig till bilen
(kan erkänna att det var länge sedan jag kände mig så stressad). Förklarar situationen - "Jag kommer så fort jag kan!" Vi kommer överens om att en lärare tar honom till närliggande vårdcentral. Under tiden försöker jag skynda på ett hundskrälle som har allt annat än bråttom såklart! Måste vara lagen om alltings djävlighet.
När jag väl sedan sitter i bilen och är på väg till vårdcentralen så ringer det igen - tonåringen och lärare - nähä, han hade inte blivit mottagen eftersom det var "fel" vårdcentral - fel del av stan. Så jag hämtar upp tonåringen på skolan - chockad så han skakar, blodig och rädd och naturligtvis ont och så körde vi dit han är listad. Där fick vi snabb och superproffsig hjälp - underbar personal. Det tackar vi för. :)
Många minuter hårklippning, tvättning och tejpande senare så fick vi åka hem. Då kom nästa bekymmer, tonåringen fick inte lämnas utan uppsikt. Så för att kunna gå ut med hunden så var jag tvungen att snabbt hitta en barnvakt. Även det löste sig tillslut, barvakten kom och stannade en halvtimme. Och vips var klockan så mycket att det var matdags, och vips skulle hunden ut igen, och vips . Äh, ni hör det har varit en låååång dag med tårar och skrik ... tack gode gud för Panodil! :)
Nej, nu väntar punkt ett på kvällens "to do list" - stoppa tonåringen i säng. Sedan får vi se när jag själv kommer i säng. Om inte annat så kan jag sova på tåget i morgon.
21 sep. 2010
Lycka!
Gurka är gott
Vi diskuterade lillvilden och vikten av att lära tonåringen ta ansvar för honom. Och precis när jag berättar för min vän att jag har gett tonåringen "en morot" för att hålla motivationen uppe, så går tonåringen förbi. Han tittar misstänksamt på mig sedan kläcker han ur sig ...
- Jag vill inte ha någon morot! Gurka är godare.
Att jag aldrig lär mig
Eller föresten, det där med att få sitta ned var fel - dags att gå ned i tvättstugan. Hade en fundering på att träna i morgon, men det är bara till att glömma - min kropp vill inte vara med denna veckan. Alldeles för många nätter i sträck med otillräcklig sömn. Hade jag lyssnat på min kropp så kanske jag hade lagt märke till att ett skov var på väg. Men tydligen inte (skulle ju kunna vara därför det slog till mer än vanligt).
Men det är inte så lätt när man bor själv. Tvätt, städning och mat sköter inte sig självt. Men oj vad det hade varit skönt - ja ja ... drömma kan man alltid göra!
20 sep. 2010
Ännu ett akutbesök
Bortsett från rundan på sjukhuset så blev söndagen lugn och mysig, en vända på stan för lite shopping och en fika på Magnifik. Sedan var det soffan och film som gällde. Mys på hög nivå!
När måndagen sedan visade sitt fula tryne så var det dags att åka hem igen. Hade ett möte på eftermiddagen, så det var bara att se glad ut och sätta sig i bilen vare sig man ville eller inte.
Livet är bra tråkigt ibland!
Kulturnatten
Lördagen spenderades i Uppsala hos Harri på Seriezonen, som firar 30år. Grattis Jonas och Daniel till ett lyckat släpp av tidningen Tupilak! Kön ringlade lång kvällen lång, någon paus var det inte att tala om. Många teckningar blev det.
Själv kunde jag ju smita ut i vimlet på stan när kvällen kom för en kopp thé med P, en kär vän som jag träffar alldeles för sällan. Glad att du orkade trots tidigt morgon - kul att för en gångs skull få träffas i din hemstad. ;)
När jag sedan kom tillbaks till Seriezonen så var det en trött Ola som väntade. Och när klockan väl slog midnatt, så lämnade vi Uppsala och begav oss hemåt i natten, till en minst sagt kelsjuk katt som väntade.
16 sep. 2010
Tack eller något
För när medicinerna skulle intas, så hittade jag inte nyponsoppan. Den fanns ingenstans! Tänkte först att jag kanske glömt den kvar i affären - men var ändå rätt så säker på att jag fått med den hem. Tillslut efter en hel del letande så hittade jag ett tomt paket i soptunnan. Jag hade (hur jag nu kunde göra det) alldeles glömt bort att det fanns en slukande tonåring i huset.
Vad hände med att ta ETT glas av något?!
10 sep. 2010
Andrum
Bevara lugnet
Ja ja, huvudsaken är ju ändå att han har den med sig i alla fall. Vem vet en dag kanske han mot förmodan börjar frysa. Kom på i efterhand hur jag hade kunnat lösa morgonens situation lite smidigare. Men det är ju så det är, vi lär oss med tiden och av våra misstag. Det är ju som sagt alltid lätt att vara efterklok.
Det blev en sväng till gymmet för egen del. Och nu väntar tråkigt pappersarbete, som jag dragit ut på alldeles för länge. Nej, ibland är livet inte roligt - bara nästan hela tiden. :)
9 sep. 2010
Borde vara van
Dagens plus är ett samtal från A, saker går bättre än förväntat. Helt underbart att höra. Tänk att något så litet som ett tack kan göra en så glad. :)
7 sep. 2010
Från Afrika till England

Händelser i vargtimmen
När jag sedan på morgonen gick in för att väcka honom så hade han lyckats snurrat sladdarna två varv runt halsen, men slangen satt i alla fall kvar på plats.
Straxt dags att åka och ta bort den. Hoppas nu bara han inte måste ha den ett dygn till på grund av nattens eskapader, men det återstår att se.
6 sep. 2010
Ibland är man inte stor
Tonåringen hade ju passerat den magiska gränsen för när man bara behöver svälja ned den smala slangen och sedan röntga för att se att den sitter på rätt höjd.
I dag så skulle han svälja ned en tjock slang som på något sätt skulle mäta ut den rätta höjden, sedan skulle den tas bort efter 10 minuter. Och efter det skulle han svälja ned den smala slangen.
Tänker inte gå in på mer äckliga detaljer än så. Tror det räcker med att säga att efter ett försök med tjocka slangen som inte gick så bra, så kom sköterskan fram till att det nog var bäst att kolla med läkaren om vi inte kunde få komma till röntgen i alla fall. Fix fix!
Ingen var nog gladare än tonåringen för det! Just nu längtar han mest efter att morgonen skall komma, för som han säger - Det går ju inte äta med slang%#¤&" i halsen!
Avskyr doften på sjukhus
I dag är han dock mindre nöjd det är nämnligen dags att åka till sjukhuset och göra en PH-metri igen (slang genom näsan, ned i magen). Jag försökte trösta honom med att han får ju i alla fall sovmorgon, men jag förstår honom - hellre kliva upp tidigt än att få sovmorgon under de här premisserna.
5 sep. 2010
Happy Happy Birthday!

3 sep. 2010
En förunderlig värld
I dag dök det upp ett brev med posten. Det visade sig vara en återbetalning från försäkringsbolaget. Jag ringde numret som stod på brevet för att höra efter vad det handlade om. Men inte blev jag klokare för det - "Nej, du får ringa ditt lokala försäkringsbolag."
Ehh ... Jaha, varför står då ert telefonnummer på pappret, vore det inte bättre med en mening som sa ... "Vid frågor och allmänt blonda funderingar, ring ditt lokala försäkringsbolag"?
Jag satt senare och letade tågbiljetter till Göteborg, det börjar ju dra ihop sig till bokmässan. Ser då att priset på vissa avgångar mellan 1:a och 2:a klass bara är en kronas skillnad. Vilket får mig att undra ... är männsikor i dag så snåla att de vill spara 1 krona på att åka billigare?
Nej, ibland är världen bra underlig.
En första anblick

2 sep. 2010
Den Gyllene Regeln
Dansfeber
Mötet var givande som vanligt, skönt att få en slutsammanställning på allt. Det sorgliga var dock att det var sista gången vi sågs - den här personen har varit guld värd för oss alla under en längre tid nu. Jag vet inte hur jag i ord ska kunna tacka för all hjälp. Kan inte göra mer än att önska dig all lycka till S i ditt nya projekt!
Kände mig lite låg efter mötet, så vad kan pigga upp om inte ett pass Zumba på gymmet. Svettigt men kul - en riktig energikick! Det passet kommer garanterat att finnas med på mitt schema varje vecka. Har ni inte prövat? Gör det, ni kommer inte ångra er! :)
1 sep. 2010
Lycklig!

30 aug. 2010
Återhämtning med överraskning
Vi käkade lite god mat och slappade i soffan resten av eftermiddagen/kvällen. Såg Australia (O hade inte sett den innan.) och Star trek. O´s hosta blir bara värre, så i dag tänker jag släpa i väg honom till läkaren vare sig han vill eller inte. Muhaha. Nej, seriöst - jag vill kunna sova om nätterna och rent logiskt borde han också vilja det.
Överraskningen? Ja, den återkommer jag om. Men jag kan säga så här mycket. Jag svarade ... Ja!!! :)
En smörtäckt soffa
Själv åkte jag direkt mot Stockholm, landade hos mor i lagom tid. Lite prat och lite fika, sedan gav jag mig iväg till Staffars på Söder för att hämta O som hade haft signering. Hem till mor och efter en välbehövlig tillfräshning, så gav vi oss av hem till det alltid lika förtjusande paret D för kräftskiva. Supertrevligt som vanligt, tyvärr var jag något trött efter en lång dag och O något förkyld så det blev en tidig kväll. Men vad gör det, vi hade kul ändå. Tack än en gång för en trevlig kväll! :)
27 aug. 2010
Späckad fredag!
Sedan skynda till ett möte, som var otroligt konstuktivt och givande. Vore skönt om det fortsatte så, men det återstår att se. Men det är en bra början i alla fall och mer än så vet i sjutton om jag kan begära.
Resten av dagen mest bestått i att boka diverse nya möten och diverse logistik. Jag tror det kan bli riktigt bra. :)
Lyckades även på vägen hem släpa med mig 10kg kattsand. Det var halva priset på "Ever Clean" så då är det lika bra att passa på - det går ju liksom åt förr eller senare.
Nu kommer resten av dagen att ägnas åt packning, packning och åter packning. Tonåringen åker på klassresa i morgon - själv så passar jag på och åker till Ola i några dagar. En sovmorgon hade varit skönt i morgon, men eftersom tonåringen skall vara på stationen redan klockan 7 så är det bara att glömma. Men å andra sidan så kommer jag att vara i Stockholm redan runt lunch ... ja om jag kommer i väg vid 7 det vill säga.
Åh, till kvällningen i morgon väntar kräftskiva. Sweet! :) Den som väntar på något gott ...
25 aug. 2010
Min bara min
24 aug. 2010
Nästan som en Måndag fast Tisdag

23 aug. 2010
Livet är inte alltid roligt

14 aug. 2010
Fredagen den 13:e

12 aug. 2010
Underbara dagar!
Dagen har spenderats med att göra ingenting, ja inget annat än promenader och en fikapaus på bland annat Hamncafét. Semester med andra ord!
9 aug. 2010
Måndagsbubbel
Hade egentligen tänkt fortsätta lite på målningen i dag, men min kropp håller inte riktigt med. Det gör alldeles för ont efter städningen och jag misstänker att den nu behöver lite välförtjänt vila inför bilkörningen i morgon. Det är ju trots allt några mil.
Måla kan man göra en annan dag ...
Festivalens baksida
Tyvärr syntes alldeles för få vuxna ute på stan efter mörkrets inbrott. Men jag misstänker att de flesta föräldrar tror att deras barn är änglar och att de aldrig skulle göra något sådant. Skärpning!
Jag och vänner gjorde som sig bör, vi följde våra tonåringar hack i häl och såg till att de inte råkade i trubbel. Jobbiga mammor? Japp, you bet! Men är man förälder så är man!
4 aug. 2010
Life is Good!
Så nu behöver kreativiteten få sitt utlopp - annars blir jag knäpp! Nja, knäpp var väl lite överdrivet - grinig och surig skulle nog min omgivning kalla det. :)
Finns en hel del på listan av projekt som behöver betas av, alldeles för mycket. Men i dag struntar jag fullständigt i det faktumet. I dag är kreativiteten fri, utan begränsningar - tomma dukar - massor med olja.
It´s on days like these that I can´t help but think - Life is GOOD!
(Detta till trots att min älskade Vaio gav sin sista suck för en stund sedan.)
3 aug. 2010
Dream On
- Vad säger du, ska vi åka upp till O och spendera resterande veckor av sommarlovet där innan skolan drar igång igen?
- Visst!
Tonåringen är tyst en stund, sedan ler han med hela ansiktet när han kommer med ett ack så viktigt tillägg ...
- Om O spelar fotboll med mig så.
Haha, DET mina vänner är lika troligt som att jag skulle emigrera till Antarktis. Uppenbarligen har tonåringen betydligt högre tankar om O på det planet än vad jag har. Men men det är helt rätt - man ska aldrig sluta drömma!
Mindre roligt
Och nu fick jag ett samtal om att ge sig ut i löparspåret - inte så troligt att det kommer att ske i dag. Jag måste nog börja att lära mig att gå först. Hjälp någon!?
2 aug. 2010
Det var länge sedan
31 juli 2010
Dråplig var ordet
Däremot dök det upp en grupp människor i vad som syntes vara vandringskläder med ryggsäckar m.m. De stod och sjöng ett tag, och vandrade sedan sjungandes vidare. De kändes något felplacerade, men vad gör det - de såg lyckliga ut där de gick.
Till kvällningen blev det middag med gäst och en massa bokprat. Ett bokprat som ledde till att jag och tonåringen senare på kvällen letade upp boken Hundraåringen i bokhyllan, för att se om den var så som vi hört.
Det var den inte - den var bättre. Så växelvis högläste vi för varandra och fick oss mängder av skratt. Tillslut blev klockan läggdags, så hur det går för Allan får vi höra mer om i morgon.
På tal om i morgon - älskade syster yster dyker upp, galet efterlängtad av oss båda. Vad vi ska hitta på? Det vet man aldrig!
30 juli 2010
Kan det vara så enkelt?
29 juli 2010
Tänk om det fixade sig själv ...
- Vad tyst du är, fastnade du vid datorn?
- Eh, hrmm ... Nejdå, jag bara plockar lite!
28 juli 2010
Ingen vidare skönsång.
Det har varit dåligt med träning under semestern, så nu är det dags att ge sig av ut i skogen för en joggingtur. Bäst att passa på medans det fortfarande är svalt.